torsdag 28 februari 2008

Ett ryck och en knyck

inte blev det mycket mera.

Varför skall jag alltid ha dåligt samvete att jag inte gör tillräckligt???
Ändå har jag jobbat som rörmokare idag.
När jag kom och till bygget och kollade elden i pannan såg jag att det droppade från ett rör med en massa muttrar och kopplingar. Inte fick jag tag i Lennart så jag skulle få reda på att jag drog muttern åt rätt håll.
Det var bara att försöka och jag tror det håller tätt nu, en stund i alla fall.
Såg för mig hur jag öppnade och tömde hela tanken på vatten ;-)

Nu håller jag på och plockar ihop kläder som vi absolut inte kommer att använda, för att föra till Emmaus. Det är ångest för mig det, som har så svårt att skiljas från vissa grejer.

Lennart måste absolut vara borta när jag går igenom hans kläder. Annars skulle allt bli kvar!

till sist
var det patienten som led av både socker och äggvita.
Honom kallade personalen för marängen.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Du hade nog tur som råkade skruva åt rätt håll,nästa gång när du är osäker så tänk på att det fungerar på samma vis som när du skruvar upp eller fast en kork på en flaska!Pålle

Anonym sa...

P.s Kram från Pålle!

Anonym sa...

Utan förseningar på hemresan, så ska vi komma hem med sista eckerö båten på lördag kväll.Är då alltså hemma vid halv tolv på kvällen, den 1 mars!Nu ska vi käka frukost, sen fara o hälsa på Anna o C/o!
p.s idag är det mulet o svalt i luften.Bra för dom som just kommit!/petra

Anonym sa...

Så lätt är det inte Pålle! Det var två muttrar en bit från varandra. Den ena skall dragas från dej och den andra mot mej. Fick jag reda på på kvällen när Chefen ringde och att jag hade gjort rätt...