Nya bloggtag...

Inte har det hänt så mycket här hemma, mest bara farit på olika läkarbesök.

Träffade en läkare Tora om mina tarmar, som dom inte hittade nåt fel på, troligtvis var det dom starka värktabletterna som gjorde att det kanske sipprade ut lite blod här och där som sedan läktes av sig själv. Alla värden var bra sade hon .

Så har jag varit till både läkare, sjuksköterska och narkosläkaren inför operationen, fått både råd och rön hur detta skall gå till.

Annars har det varit mycket boule. Rådmansö var hit på klubbkamp, dom vann dom flesta matcher förstås. Det gör inget bara kul att träffa nya människor och dom vill komma tillbaka nästa år igen.

Så var vi på resa in i Finland till Västanfjärd med buss och spelade boule där mot Svenskfinlands pensionärer, då var vi 70 lag som möttes. Så det var stort.

Så i tisdags hade vi en klubbkamp mot Mariehamn hos dem, då var vi bara 5 lag och dom vann det flesta dom också. Inte ger vi upp för det, för i morgon bär det av med Rosella till Sverige och Rimbo och spela där, vi får bara komma med fyra lag dit. Det är så många som vill dit, brukar var ca 90 lag där.

För att orka med brukar jag påta i mej nån morfintablett, så jag orkar gå och stå. Men herregud vad slut jag brukar bli. Vi får se om jag orkar hem i morgon kväll. Men nästa vecka på onsdag räknar jag med att få vila min trötta lekamen, som lär väl vara ännu tröttare efter op.

Nu skall bi få se några foton av mina fågelgäster som visar upp sig, Jag fotar på tok för mycket av svanar och diverse andra fåglar.

Här är det kanadagäss som kommer och ansar vårt gräs.

Här har skatungarna möte och samtidigt hackar dom hål i traktorägget.

Svanarna i viken tröttnar jag aldrig på.

Trevlig helg på Er!

Hej!

Tror jag återkommer imorgon...
Har varit så många bouletävlingar nu, så orken tryter.

Nu hade jag lite tur...

Nu är vi hemkomna från en trevlig kusinträff. 

Då tänkte Lennart på måndag morgon att nu skall det ringas till operationskordinatorn och kolla var jag är i kön. Men hon sade att det kan ta upp till fyra månader innan op, har jag mycket värk så finns Hälsocentralen att gå till och få hjälp.

Men hon hade måst kolla min sjukjournal för på torsdag morgon ringde hon och sade att det finns ett återbud den 4 september om jag ville ha det. Om jag ville! Ja tack sade jag, eftersom jag inte får äta några starkare värktabletter för min mage så har jag så ont. Jag såg det sade hon och därför ringer jag.   

Vilken tur att Lennart ringde och nojsade annars hade jag fått vänta länge än...

 Så snart ligger jag under skalpellen. Men det måste göras.

 Men som ett under har min ljumske blivit mycket bättre denna vecka, undrar om det beror på att vi tar detta varje morgon. en tesked av varje, gurkmeja och nyponpulver som Lennarts bror hade fixat  i kilopåsar åt oss. Eller annars kanske den tänkte bli bra ändå, men nu kan jag svänga mig i sängen igen utan att stöna av smärta. Även gå lite bättre.

Ville var lycklig när vi kom hem och har varit mer än vanligt inne med oss. Satte ett fästingmedel i nacken på honom innan vi for och det har hjälpt honom mycket märker jag. Dom fästingar som biter sig fast dör och torkar bort.

Fast nu har jag fått den här seriefiguren Neo hem till mej på fredagen. Undrade lite hur sur Ville blir, men igår stod dom och tittade på varandra när Ville tänkte sig in och fick syn på Neo. Hunden stod blixtstilla och bara tittade lugnt på katten. Han är ju van vid kattor och jagar dom inte.

Så inatt fick han sova bakom ett galler i sovrummet och det tog bara några sekunder efter jag lagt mig så kom Ville upp i sängen och sov där hela natten.

Så det verkar som dom skulle kunna komma överens. Det är väl så att Ville undrar vad det är för slags djur, hund, katt eller en liten apa? Han är ju av rasen Affenpinscher (aphund)

Full fart på gamlingarna...

Allt gick bra för mej att ta mej ut till skäret, lite nervös var jag eftersom det blev en så snöplig sorti förra gången. Men jag kom i och ur båten och även upp till vårt sovrum.

På ön var det full rulle, vi blev bjudna på surströmmingskalas, fast det fanns annat för oss kinkblåsor att äta.

Sedan vintrade vi upp stugan och tog farväl för detta år.

Så drog vi upp med husbilen till Sundsvall och Lennarts bror, där vi parkerade oss på garageuppfarten, nu är det program alla dagar fram till söndag.

I går plockade vi upp resten av kusinerna vid det berömda hotellet Knaust.

Här är den berömda trappan i hotellet, där det berättas om att en militär red med sin häst uppför trappan. Men hästen vägrade gå ner så dom måste skjuta den för att få ner den.

Efter det for vi till Vättaberget som skall ha en av Sveriges vackraste utsikt. Vackert var det där.

Så var vi in i Jämtland och besökte en Thailändskt paviljong som byggdes upp 1997 för många miljoner kronor, för att hedra en thailändsk kung som besökte denna plats på slutet av 1800 talet.

Är ni intresserade om historien går det bra att googla på det.

Efter det besökte vi Döda fallet, som blev en bedrövlig historia när Vildhussen skulle göra en bättre väg för att transportera ner timmer, istället tömdes en hel sjö och vattenfallet blev torrlagt.

Dom piggare och raskare vandrade där nere på fina uppbyggda broar och trappor medans jag satt uppe och tittade på dem. 

Idag skall det bli en stadsvandring i stenstaden som byggdes upp i början av 1900 talet efter att Sundsvall brann ner. Så ville dom ha sten i stället för trähus. Jag får väl se hur långt jag orkar gå med. Skall vara en guidad tur...

Så skall vi besöka lite andra sevärdheter runt om Sundsvall. Med andra ord det är full fart att vara pensionär, krävs bra kondis, fast den saknar jag just nu...

Ett litet kort inlägg...

Jag lever än! Har varit på ultraljud på mitt hjärta, där hittade läkaren en klaff som var lite trög och styv, kunde bero på att jag hade njursvikt 1981 och då kan nån streptokock sätta sig på hjärtat, För att jag fick njursvikten på grund av halsfluss. Så sånt är inte att leka med.

Nu skall jag få ta ett blodprov som bara rör hjärtat så kanske han kan se hur länge jag haft det. Men det skall inte hindra operationen av knäprotesen.

Men i morgon tar vi husbilen och drar iväg upp till stugan några dagar och sedan till Sundsvall på kusinträff.

Har jag ork så kanske jag bloggar därifrån...