söndag 30 september 2018

Nu kommer molnen...


Det gick bra med däckbytet, Vi skulle köra ca fyra timmar till Porto, Lennart ville komma i tid innan dom skulle ta siesta vid halv ett.

Klockan tolv sladdade vi in på deras gata, fick se fyra gubbar spricka upp i leenden. Men vi undrade  kommer man in där med en husbil! Det skulle bytas ute på gatan!



Här står Lennart och snackar med chefen. Ut kom killarna med domkrafter och andra hjälpmedel och satte igång, vi undrade hur det skulle gå med däcken ut mot gatan?



Ut med koner på gatan och så var dom däcken bytta. Det tog en halvtimme och killarna kunde fara på sin siesta och vi kunde fortsätta, och mannen var nöjd när han sparat in 320 pängar på en halvtimme...




Så tar vi oss till Martinho en fin camping vid havet.


Efter det kommer vi till en stor stad som vi kör igenom ner till hamnen där det fanns en ställplats för husbilar. Då kom dimman, oj vad skönt tyckte jag...




Sedan den 29.9 kommer vi till en rolig camping för surfare. Men med en otrolig fin cykelväg runt bukten, som vi provade på. Kunde knappt sluta cykla, första gången cyklarna åkte fram, hoppas inte den sista...



Tänk vad fint att ha en sådan cykelväg runt hela bukten. På väg hem blev det ett cykelstopp med pizza som var såå god efter all smalmat...




Vi hade bilen där borta i bild och cyklade mot 'typ' andra sidan bukten.

Idag har vi kört från Gijon som staden heter, där vi sov över och nu är vi lite utanför San Sebastian. 



Genom det här hålet körde vi också i fjol men efter det vände vi hemåt över Spanien och Andorra.

Nu skall vi i morgon ta oss in i Frankrike och börja sladda snett igenom upp mot tyska gränsen...
Tänk! I morgon lovar dom regn,två nätter har det regnat på dom 23 dagar vi varit borta. Även kallare väder lovar dom. Men vi är beredda...

onsdag 26 september 2018

Inte ett moln...

har vi sett sedan vi kom in i Portugal och temperaturen håller sig runt 30 grader, men håller man sig vid kusten så är det lite svalare.

En mycket fin plats fick vi tips av en engelsman och det stämde riktigt bra.




Zambueiva hette det stället. Så följande dag fortsatte vi norrut, i var in på flera campingar för Lennart ville komma åt internet, men dom är dåliga på det. Till slut hittade vi en stor park i ett område nära vattnet. 
Fanns mycket där, men inte nåt bra matställe! Vi åt lunch där men det var typ cafeteriamat som man fick välja ur olika kantiner och sånt gillar inte jag. Så på kvällen tog vi lite lätt i bilen. 

Ner till stranden kunde jag inte ta mig för hade jag kommit ner hade jag aldrig kommit upp.



Här ser ni den branta sandiga vägen ner.



Trodde nästan vi kommit till klippiga bergen!


Idag har vi hittat en riktig pärla. Sao Martinho do Porto






Här står vi med husbilen och har denna utsikt, så hör man vågornas dån mot stranden, utanför lagunen så bryter det på bra. Vi har varit ner till den lilla vackra staden och kollat runt och inte långt härifrån finns en restaurang som vi skall besöka. Bestämt mej för att jag skall äta krabba. För det var längesedan...

I morgon skall vi ta oss ca 200 kilometer till Porto och där skall vi byta våra däck på bilen. Lennart har fått kontakt med en däcksfirma där, så om det går bra blir dom bytta på eftermiddagen.

Han är ju den prismedvetne,  hemma skulle det kosta 220 per däck här tar dom 140, och vi är ju ändå här nu så vi kan passa på...

måndag 24 september 2018

Nu Portugal...




Då fick vi brassa klockan tillbaka en timme! Nu skall vi inte ta så långa sträckor, utan försöka njuta av det här landet. Fått lite tips av en engelsman som hade kommit kusten ner.



Innan vi kom in i Portugal körde vi genom ett landskap efter Sevilla som bara bestod av apelsinträd. Så nu vet jag var dom spanska apelsinerna odlas, några av dem som vi äter vintertid.



Så överlever jag denna hetta här nere tack vare denna lilla fläkt. Igår var det 36 grader som mest. En servitör som vi pratade med sade att i juli hade dom 16 grader och inte många turister. Nu väntas det till nästa vecka över 40 grader. Så vi får se hur långt upp värmen sträcker sig efter oss.
Han påstod att så här varmt brukar det inte vara denna tid.



Så tog vi en sväng genom Albufeira som är ett populärt turistort här på Algarvekusten. Men stanna där med en husbil är svårt, det är bara små bilar som får rum där...


Så här har vår rutt gått sedan Valencia. Nu skall vi runda udden idag och ta oss upp på Portugals västra kust.

Så har vi som granne i natt en finne från Kuusamo som vi pratade mycket med igår. För han pratade bra svenska, man hörde på honom att han lärt sig det i Sverige. Så hade han egen Thailändsk kocka med sig men hon visade sig inte mycket...

fredag 21 september 2018

Gibraltarklippan!



När vi kom dit så låg ett molntäcke över klippan. Fanns en stor parkering där, så sedan gick vi genom passkontrollen, för vi hade dom med oss! Så när vi kom in så beställde vi en guidad tur med bil. Vår Chaufför hette Alex och pratade på som bara den. Varm och svettigt var det i bilen. Vi körde bara nån hundra meter så blev det stopp. För då skulle vi köra över flygfältet och då var det ett plan som skulle starta sin resa till Bristol. Han berättade att det är mest berömda stjärnor, rika folk och kungligheter som får flyga dit.



Här ser ni flygfältet och vägen som går över där in till Gibraltar.

Till slut fick vi fara, att dom kunde ha vägar, hus och allt möjligt där. Det byggs enormt där berättade han. Och hur han körde sedan, han sade, kan man köra här kan man köra överallt!
Men som en spanjor som han var så måste han ju vifta samtidigt med händerna när han pratade. På dom smala kurviga vägarna med enorma höjder så kändes det inte roligt. Till slut sade jag åt honom att han skulle hålla händerna på ratten, han skrattade bara och sade att autopiloten var på så jag kunde vara trygg.

Så kom vi först upp till ett monument, vi fick gå ut och fota lite innan vi fortsatte uppåt!



Så kom vi till nästa stopp som Var St Michaels grotta, det var svalt och skönt där inne. För oss som besökt större grottor än den var det inte så märkvärdigt. Det var ju även en teatersalong som dom kan ha uppträdande i. Men en massa ljus som skiftade i olika färger.




Sedan bar det i väg upp till aporna. Då måste vi hålla fönsterna stängda för annars hoppar dom in. Det märkte vi av för dom var fram och kände efter om nåt var öppet.






Men gulliga var dom och en rolig upplevelse för mej som är lite djurfantast.

Efter det Så blev det en tunnel för att kolla på kanoner och statyer av krigare som funnits där, dit fick Lennart gå själv, för jag hittade en skugga med lite vinpustar i ...

Det tog ca 2 timmar denna tripp så när vi kom till bilen kände vi att har på en helt öppen parkering i denna hetta vill vi inte stå. Så då hittade vi en camp som låg på en udde närmast Afrika, Tarifa!


Här fläktade det skönt på eftermiddagen fast det var ändå för varmt. Här samlades hundratals kitesurfare och surfade på, konstigt att dom inte trasslar in sig i sina segel?



I morse när det var lugnt på stranden tog jag min promenad dit ut ända ner till vattnet.



Det blev 1 km ut och så 1 km hem för det tog drygt en halvtimme.


Nu har vi tagit oss till Cadiz och står på en camp en bit utanför, vid havet igen. Nu är det Atlanten som gäller en bit på väg hem...

tisdag 18 september 2018

Solkusten???


Ja, varmt är det nu 31 grader så vi håller oss vid bilen idag. Vi är 100 km från Almeria och i morgon passerar vi alla berömda ställen dit det flyg ner och solas.



Det här är rutten från igår, nu har vi kört 366 km till. Vi måste hålla oss lite från kusten för Lennart vill än så länge undvika betalvägar och vi har ju ingen brådska, mer får man se.



Det var mest öken som vi körde igenom. Vägarna skall man inte klaga på nybyggda och fina är dom.



Här kör vi igenom en nybyggd tunnel på 1,5 km.

Nu är vi i Palomares, när vi kom till denna campingen berättade ägaren att hans fru var svenska. När sedan Lennart skulle gå upp och berätta att vi bytte plats för det var för mycket myror där vi stod, då var frun där så han blev bjuden på öl och snacks av dem.

När vi kom undrade han om vi ville stå på naket eller med kläder??? Vi tog kläder, så här finns en camp för nudister med husbilar.

Fast nu till senaste natt! Som var en riktig helvetisk natt. Musslor fick jag äta i går kväll men så extra goda var dom inte. Man skall nog gå till bättre ställen men nu fanns det inte så mycket att välja på.

Vi gick hem vid halv tio och när vi kom hem började det regna lite smått. Så jäkla varmt och kvavt var det, så jag måste sitta uppe vid dörren och få lite luft, tur att vi har myggnät för fönster, luckor och dörr, för nu började dom små myggdjävlarna anfalla oss. Så när jag satt uppe började en liten hund att yla kvida och skälla. Dom hade väl satt ut den när dom skulle sova. Mitt hundhjärta brast att höra det.

Till slut kunde jag lägga mej, då bröt ett jäkla åskväder ut. Lennart påstod att han inte varit med om värre. Han gick upp och kopplade ur strömmen så inte kylskåp och datorn skulle råka illa ut. Även hunden tystnade, han kanske drunknade för regnet öste ner så vi måste stänga alla fönster och luckor för det sprättade in vatten.

I över en timme höll det på, till slut fick man tag i sömnen tills den lilla hunden vid sex tiden kravlat sig upp till ytan och började kvida och gnälla igen.  Ja, allt är väl inte rosenrött hela tiden...

I morgon är planerna att ta oss förbi Marbella och stanna på en camp, så vi inte har så långt att köra till Gibraltar där vi tänkte spendera torsdagen. Vi får se hur det går.

måndag 17 september 2018

Vi lever än...




Just nu är det så dåligt att ladda ner bilder så ni får vänta tills i morgon och hoppas det går bättre.

Vi tog oss in i Spanien igår, blev lite för lång körning 440 km låter väl inte så mycket men det tog 7 timmar innan vi kunde skutta in på vår camp

Den var lite utanför Barcelona, det var tufft att ta sig igenom Barcelona men inget mot det var idag när vi hamnade i centrum av Valencia. Hå hå säger jag bara. Där fick Lennart bevisa att han kan köra rondeller. Dom var sexfiliga med stoppljus i, Sedan är ju spanjorerna tuffa bilkörare så min puls var hög innan vi kom ut ur stan och nu står vi på en camp 11 km från centrum. Vi behövde bara ta ett extra varv i en stor rondell!

30 grader varmt är det och jag svettas konstant hjälper inte ens att duscha kallt. Så har dom där små myggjävlaran dykt upp! Så vi får se hur jag klarar dem, äter allergitabletter. Även Lennart klagar att det kliar, undrar hur dom som lever här klarar av dem? För dom får ju ha dem nästan året runt.

Har varit dåligt med att gå ut och äta som jag vill, men är man kinkig så är man. Fast nu ikväll skall det bli musslor för det har dom här, tack o lov!

lördag 15 september 2018

Vid Medelhavet!



Tänk att vi tog oss hit ner på åtta dagar, ändå har vi kört ca 320 km per dag. I Tyskland försvann kilometrarna snabbt men här i Frankrike när vi inte kör på betalvägar så är det rondeller mest hela tiden och samhällen vi kör igenom som tar ner farten. Vi får se vad tiden utvisar när vi kör hemåt, då kanske vi tar raka spåret ibland.




Här följer vi floden Rhen en stund. När vi kom längre ner passerade vi vindistriktet Cotes de Rhone och fabriken. Man har ju druckit några flaskor av detta goda vin.


Här frodas druvorna.

 Vi har sett oss omkring, vi brukar starta vid 9 tiden och stannar vid 3 tiden då hinner man ta pauser. Och skaka på sig lite, åtminstonde chauffören som behöver hålla fokus på körglada fransmän.

I morse när vi tog oss ut från vår camping på minimala vägar, säger jag till Lennart fattas bara att vi möter en traktor här nu, hant inte prata klart så kom traktorn, Vi måste backa en bit sedan kom vi för bi men det var på kutthåret.




Vi har nu ca 200 meter ner till Medelhavet från vår camp, som vi kom i greves tid till och fick sista platsen. Här står vi som packade sillar och duschar och toaletter är för både män och kvinnor. Så nu har jag duschat på franska när dom stod och pratade med varandra genom dom tunna väggarna. Inte kan dom ha musik på heller så man får höra ett jäkla sprakande mellan toaletterna. Lite svårt för mej som lider lite av toalettfobi. Tur att vid jobbiga toaletter kan jag använda vår egen som Lennart tömmer med glatt mod...



Här ser ni medelhavet och i morgon skall vi satsa på Spanien...

Tack och godnatt!



torsdag 13 september 2018

Nu är vi i Frankrike...


Det gick bra att ta oss upp med buss till staden Heidelberg, Drottningen Silvias hemstad i Tyskland. Hon hade även namnet på en passagerarbåt där som låg vid floden Neckler.

Vi åt en god schnitzel på stan, som var precis lagom stor, annars brukar man få dom stora som dasslock.




Efter Heidelberg tog vi oss ner till Mainau. Blev bara en kort promenad på morgonen för jag visste att det skulle bli mycket gående på ön. Men det var bara förnamnet. Från vår Camping sade killen som jobbade där att det skulle vara 1 km och ta 15 minuter. Men sanningen var att det var över två km och för mej tog det en halvtimme dit. Sen vandrade vi runt där några timmar.



Fjärilshuset var fint, bara man skulle fått vara ensam där! När man skulle fota fjärilar så vips var det folk som skulle ta av samma fjäril. Alla måste vi gå en jämn ström genom huset. Otroligt vackra fjärilar fanns det där och stora var dom också.



Blomsterprakten bland dahliorna var enorm, mycket annat var utblommat. Vi gick och gick runt om där och fötterna blev stelare och tyngre. Så att gå hem två km fanns inte på min karta. Mannen fixade en taxi som tur var.

En mycket skön kväll hade vi på campingen, vi kunde sitta ute fast det var becksvart och kolla en serie på plattan. Det var 24 grader och inte en mygga i sikte.



I morse klockan åtta intogs frukosten ute med soluppgången över Bodensjön. Sedan plockade vi hop oss och drog vidare. Ingen morgonpromenad blev det med mina tegelstenar till fötter!



På vägen till Frankrike märktes det att vi var nära alperna, var ett tag som att köra Trollstigen. Nu har vi tagit oss till en camping i en liten stad som heter Rioz. Lite norr om Becancon. 

Men nu skall det bli en liten stadsvandring i kväll och smörja kråset. För i går kväll blev det bara en kycklingsallad till middag för oss. Köper allt en grillad kyckling som nödproviant, kycklingbrösten åt vi tidigare och så har jag ett lår kvar ifall jag gör en asiatisk kycklingsoppa på den, eller not!

Nu har vi moln på himlen och det är bra för det är 27 grader ute.

Så här ser vår rutt ut hittills från Kiel!












tisdag 11 september 2018

Nu skall jag ta mig tid...


Att berätta om dom senaste dagarna som vi varit på resa.



Hejdå Åland! Tog Rosella till Kapellskär på dagen, sedan satte vi kurs mot Nyköping, där det fanns en ställplats i hamnen. På morgonen tog vi oss en
promenad som jag har sagt att det är det viktigaste på resan att gå och röra på sig. Vi börjar med en halvtimme.

Så följande dag satte vi kurs mot Göteborg och där mötte vi regnet, typiskt för den staden. Vi fick köra ombord ganska snabbt, så till hytten och duscha upp sig innan vi tog farväl av Sverige och Göteborg.



Ålvsborgsbron syns här när vi kört under den. Så efter det skulle vi gå och äta lyxigt i ala Carte'n.




Jag höll mej lite måttlig och tog bara en förrätt, den var lika mättande som en varmrätt. Musselsoppa, nu börjar väl mitt musselrace tills jag tröttnar.

Efter det blev det en musikfrågesport som vi inte fick något pris i, men vi fick två trevliga Göteborgare till sällskap under kvällen. Som en riktig pensionär så tog vi natt vid tolvtiden..



Efter vi kört av båten kvart över nio så tog vi oss till Cittypark och handla litet smått och gott. Så där fick jag min morgonpromenad, för det köpcentret är stort!


Så tog vi sikte mot Kassel, det tog lite tid att avverka 407 km för det var vägbyggen som orsakade mycket köer. Fast  inte riktigt ända fram, för 20 km utanför stannade vi på en camp där och då testade vi vårt nya campingbord inköpt på Biltema och åt lite grillad kyckling som vi handlat med som nödproviant.




I morse blev det en promenad på 40 minuter, så det kändes bra, måste jobba med att få upp flåset.
Nu har vi tagit oss till Heidelberg, står en bit utanför stan. Nu tänker vi ta lokalbussen in till stan och se oss omkring och passa på att smörja kråset där.


måndag 3 september 2018

Dåligt med bloggande just nu...


Men snart kanske det kommer lite mer intressanta grejer, för vedbacken har ni sett förut.

Nu är det mest det roliga som håller på, nämligen planerandet!



Först Tyskland och Bodensjön och besöka Mainau.



Så genom Frankrike med första stopp i min favorit stad Colmar, sedan söderut mot...


Spanien och hur långt ner vi kommer där återstår att se. Ni som följer bloggen lär nog få veta det. 

Skall också satsa på en ny kartbok, denna är gammal som gatan.