Friska vindar...

Nu blåser det friskt och plus 4 grader. Ena stormen efter den andra får vi en liten släng av som kommer väster ifrån. Fast idag trotsade jag vinden och tog en ca 4 km promenad. Lika lycklig är jag varje gång jag orkar gå över berget och så en skogsväg hem på det. För glömmer gör jag inte, när jag var bunden till rullstolen eller det tog för ont både i knät och foten för att ta sådana promenader.

Fick nästan vårkänslor när det porlade i alla diken.

Plockade in lite videkissor att förgylla tulpanerna som jag plockade i affären igår.

Här står Casandras bil och väntar på en ny ägare. Är det nån som är sugen på en snart 5 år gammal bil i bra skick och lite medkörd så är det bara att komma med 8000 € så är bilen din.  Skulle köpt den själv men har ju en redan!

Så utsikt från mitt fönster. Får det vara milt ett tag till med friska vindar kanske isen försvinner så vi får börja fiska igen. Fast det är nog ett önsketänkande. Det kan bli hård vinter än. Kollade februari ifjol och då var det milt hela februari. Det lär knappast bli lika i år!

Vi har i alla fall börjat blicka framåt mot våren. För den 5 april har vi bokat husbilen med färjan som går från Göteborg till Kiel och sedan skall vi ta oss igenom Tyskland, Luxenburg och in i Frankrike där vi tänkte tillbringa någon vecka. Mannen har rutten klar redan...

Så är jag lite orolig för 'Vilden' han har inte varit och ätit upp sin mat på flera dygn nu! Men det kanske börjar spira vår i hans kropp så han måste på lite längre promenader och underhålla andra honkattor.

Mina uteliggardjur...

Nu får jag pyssla om dem. Vildkatten får varm mjölk och både fisk, köttbullar och torrfoder . Nu serveras det ute i uthusen, Så jag ser inte honom så ofta nu men allt är tomt när jag går och kollar. Absolut den tjockaste vildkatt man kan hitta. Även maskade jag av honom i höstars  men det vet han inte om.

 Nu har skottkärran kommit fram, dom har väntat, har jag sett på spåren. Var till jaktlaget och hämtade hem havre till dem så nu skall dom gödas...

Här var det en blivande bock och hans syster som var framme. Ibland skulle han stångas på henne, fast hon brydde sig inte. Men sen kom ett annan liten fram men hon fick ge sig iväg igen. Till slut gick jag ut och körde iväg den tuffa bockungen, för han var nog mätt. Så dom andra kan få en chans.

Tur att man kan radera korten för det blir alltid på tok för många av dom här djuren...

Det sista från Kuba...

Så gick dagarna och det blåste och regnade. En finsk guide från Apollo bodde vägg i vägg med oss. Hon sade vi skulle vara glada att vi var inne i Havanna, här kunde vi gå ut lite i alla fall, medans dom som var på Playan Varadero kunde inte ens gå ut  för det blåste så mycket där.

På torsdagen var vi upp på stan och skulle luncha, tog jag dessa räkor. Det skulle jag inte gjort.

För på kvällen fick jag världens magsjuka! Och i två dagar hade jag ingen matlust. Det lilla man hade försvann när man kom ner och såg denna frukost uppdukad.

Här låg det kokta ägg i några mystiska såser. Dom fick ligga ifred också...

Här var det ägghalvor som dom lagt ketchup eller nåt liknade på.

Här var det välstekta köttbitar och så i mitten var det hamburgare! så till höger bläckfisk.

Söta kakor som allt smakade lika fanns det gott om.

Frukt fanns det mycket av. Men det var nog bara ananasen som gick att äta.

Vi hade ett fint poolområde på hotellet. Men där kunde ingen vara för det blåste rätt in från havet.

Så vi hade ingen tur med vädret. Men vi fick uppleva mycket annorlunda och man är tacksam att man får bo här. Dom hade inte mycket varor i supermarketen som fanns i närheten. När vi var in och handlade vårt vatten, vin och snacks, efter vi betalt och skulle ut så stod det vakter och gick igenom kassen och kollade att varorna stämde med kvittot. Tänk om vi hade vakter utanför Maxinge som skulle gå igenom våra inköp, då skulle det ta tid att handla...

Nu sätter jag punkt för Kuba här.

Fortsättning...

Andra dagen vi var där tog vi turistbussen 'hop on hop off' in till staden, den gick i lite kringelkrokar och vi satt uppe på taket i friska vindar.

Så tog vi och gick den populära Opisigatan. Där stod dom med hundvalpar som var albino och bjöd ut. Och flera låg i burar helt slöa. Dom betedde sig inte som valpar för dom var säkert nerdrogade. Dom vägrade jag ta kort av, knappt titta på dem. Stackars djur där nere.

Nåja vi stannade på  Cafe Paris och tog oss var sin Bucanero ett mycket gott öl. Så fortsatte vi till Floridita som är en typisk turistfälla.

Det var här som Hemingway satt och krökade och var med om att uppfinna drinken Daiquiri.

Ni ser att Hemingway hänger vid bardisken. Sedan tog vi bussen tillbaka så småningom. På kvällen var vi till vårt grannhotell Panorama och åt jättegod mat. Jag åt risotto med gorgonzola, den måste jag prova laga hemma! Lennart tog pasta Carbonara som också var mycket bra.

Dom här Kubanskorna satt i folkdräkter och spådde folk. Men det lönade sig  inte för mej att prova på det hade inte fattat nåt.

Che Guevara fanns över allt, på vykort, böcker  och allt möjligt annat liksom Fidel Castro.

Så till dagliga livet! Så har Lennart fått fart på traktorn och vi har fått bort den mesta snön från gården. Jag fick det trevliga jobbet att skotta en hel del av snön i skopan som han kunde köra bort sedan. Nu skall det bli skönt att få krypa in i bastun med min trötta kropp. 

Till sist bjuder jag på en bild från idag när månen kommit upp och snön lyste så fint på båthustaket.

Änteligen hemma!!!

Och det känns jäkligt skönt. Tänk vilken bra värld vi lever i här. Sånt uppskattar man mer när man varit ut och tittat på eländes elände.

Resan ner gick bra. Timmarna på de Gaulles flygfält rann snabbt förbi och så även flygresan ner till Kuba. Men sen där nere, började timslång väntan. För vi startade klockan 4 sv.t från Upplands Väsby, när vi landade var klockan 12. Och köerna genom kontrollerna var jättelånga och många. passen skulle visas på flera olika ställen sedan skulle det tas ett foto av alla som skulle in i landet. Då frågade dom om man varit i Afrika dom senaste 30 dagarna.

Efter det skulle det växlas pengar som bara är giltiga där. Lennart stod i växelkön i en timme. Och jag satt på en skraltig bänk md en massa Kubanska gubbar, som gapade och skrek. Så lät det i mina trötta öron. När han sedan var klar så skulle en taxi hittas och dom fanns det gott om. Men mannen skulle ju inte låta sig luras av nåt ockerpris. Dom skulle ha 35 cuc från början men sedan hittade han en som körde oss för 20! Det är som 20 € här. Och resan tog nog en halv timme på dessa skraltiga vägar, det hade tagit 4 tim sedan vi landade så halv 5 sv.t kom vi i denna säng.

Men då var klockan bara halv 11 på kvällen där. Så vi fick sova bra många timmar innan vi steg upp och gick ner för att äta frukost kl 7.

Inte var det mycket som föll mej i smaken. Och var man inte nere vid sju fanns det inte mycket kvar att äta för Kubanerna som bodde där stal som skator, Värre med! Väskor med sig som dom hade en plastkasse i och så ner med bröd i massor sedan pålägg, korvar och köttbullar. Har aldrig sett på maken och jag satt och glodde varje morgon och trodde inte mina ögon. Väskorna gick knappt fast. Gubbarna dom hade med sig bar till bordet där kärringarna satt och så skymde dom lite när dom fyllde på i väskorna

Jag kunde äta lite pannkakor med lönnsirap på, och lite vitt bröd. Det fanns bara vitt bröd i olika former. Äggen var så gröna så dom gick inte att äta. Fick höra sedan av en svenska att dom kokar dom nog dom minutrar det står på, men dom spolar dom aldrig i kallt vatten därför är dom 7 minuters som 5 minuters lika gröna. Av kokta gröna ägghalvor gör dom sedan äggfat av där dom sprutar ketchup på dem. Nån annan dag skall ni få bilder av utbudet.

Så här såg vårt närmsta grannhotell ut upptill och vårt var inte så mycket bättre det heller. Men tack och lov bodde man på 3 våningen så vi kunde ta trapporna istället för att stå 30 minuter och vänta på den enda hiss dom hade igång av fyra!

På dagen gick vi runt omgivningarna och kollade lite. Var in i ett snabbköp och handlade vatten till oss, för man kan inte dricka kranvattnet där. Snabbköpet fick man inte ha in en väska, bara handväskan och när man gick ut så stod det vakter och kollade kvittot och varorna att det stämde...

På kvällen tog vi taxi in till kineskvarteren som skulle finnas där, men jag såg inte en enda kines och maten kunde jag inte äta, kycklingen var så seg så jag åt lite ris med några konstiga köttbitar i.

Nu låter det som värsta knarret det här och mera kommer det att komma i nästa blogginlägg.

Men en riktig annorlunda upplevelse har det varit...

Så till sist en typisk taxibil där nere...

Resfebern börjar göra sig påmind...

När jag tänker efter hur långt bort jag skall så kan det nog pirra till i magen. Men måste intala mej att det är  som en fis i rymden. Många reser längre bort och är längre borta.
  En trogen kattvakt har jag också som även skall sätta ut mat och vatten till 'Vilden'

Så nu blir det tyst här fram till den 20 januari det är då vi kommer hem om allt går som planerat.

Världens minsta packning har vi också, bara var sin cabinväska, så slipper vi stå och invänta på nån resväska, för det skall ta lång tid i Kuba med sånt och när vi kommer hem så har vi bråttom ner till färjan.

I kväll var vi med halva Ålands befolkning och såg filmen 'En man som heter Ove'. Biosalongen proppfull, kändes som förr i tiden. Kan verkligen rekommendera den filmen.

Så nu säger jag, HEJ SÅ LÄNGE!

Opossummössan åkte fram idag!

 Nu när vi skulle ta vår promenad i minus 12 grader tänkte jag , NU skall den fram i dager! Pälsmössan jag köpte en vinter 1974 i Helsingfors. Louise, Lilian och jag kryssade med Freeport dit. På dagen var vi runt i staden. Bl.a. var vi in och provade dom här men dom var så dyra så vi gick ut igen. Så intog vi lite pizza med tillhörande dryck. Sen jäklar fick vi råg i ryggen och gick och köpte dom.

Det har jag aldrig ångrat!

Här sitter vi lycksaliga och lite fattigare 300 mk var mycket pengar för en ensamstående 2 barnsmor på den tiden som just kravlat sig upp ur ett dåligt förhållande. Men, vad glad jag varit åt den pälsmössan. Den har förgyllt alla mina julaftnar, för tomten har alltid haft den på när han kommit till oss sen tidigt nittiotal. Nu tänker jag banne mej bära den när termometern visar under minus 10 grader.
Varm är den! Det är skinnet från en Oppossum = Nordamerikansk pungråtta! Googla på bilder av den, så förstår ni att  har jag svårt att hålla mej för skratt när jag har den på huvudet.

Vad Louise mössa var av för skinn kommer jag inte ihåg, skall kolla upp det.

Och den som spar han har!

Nu har jag börjat räkna ner...

För nästa måndag sitter vi på flyget ner till Cuba.

Lånat från Bibban en bok om Cuba. Först trodde jag att läser vi på så vet vi lite. Men det är så mycket upplysningar i denna bok så det är lika bra och ta den med. Så vi vet vad det är för palats eller monument vi är vid. Så finns det mycket tips på hur man skall bete sig där också.

Har ju ringt och förhört mig på av nån som varit dit. Men det är ju enklare när man åker ner med charter. Vi skall ju försöka klara oss själva. Men då kanske vi upplever det riktiga Cuba. Tursisterna hålls ju nästan innan lås och bom på sina hotell annars. Nå, om två veckor vet vi...

Något bloggande kommer det inte att bli för det är svårt med kontakten med nätet där. Men jag kommer nog att skriva och berätta här när vi kommit hem.

Så kom äntligen vintern!

Så vacker och kall dag. Skönt att ha mannen hemma nu när snön skall skyfflas bort. Jag sade att jag fixar trappan om han tar resten. Idag var den inte ens tung nästan så han kunde blåsa bort den.
Temperaturen har legat runt 7 minus på dagen, nu har det blivit nån grad varmare och så har det börjat snöa lite lätt igen.

 Nu är det spårfört! Vilden var på dagen medan vi var till stan och åt upp sitt torrfoder. Vatten hade jag också satt ut men det hade fryst så det hade han ingen glädje av. Tänker ju på den stackarn nu när det är så kallt och inte kan det vara nån höjdare och äta djupfryst torrfoder heller. Men han har nog levt ute fler vintrar för inte ser han så ung ut.

Nu får jag hoppas att denna kväll går fort för magen skriker redan, fast huvudmålet nu i kväll var en tallrik gröt. Nåja torsdag till och fasta så tar jag en paus när vi är på Cuba. Där har dom mycket bönor till mat och det är ju rena rama hälsomaten. Fast jag gillar inte bönor men kanske jag gör det sedan.

Men han här behöver inte frysa! Ligger och sover hela dagarna utom på morgonen vid åttatiden. Då sitter han nedanför min säng och skriker att jag måste stiga upp och göra honom sällskap vid morgonmålet hans.

Mat, mat ..

Nu när vi var 4 stycken glada fyrtiotalister -42 -46 -48 -49, som skulle ta adjö av det gamla året så tänkte jag att jag skulle bjuda på lite 70 talsmat. Sånt som vi åt när vi närmade oss den gyllene medelåldern.

Som förrätt blev det en toast Skagen med egen fångad sikrom. Men missade att ta en bild av den.

Varmrätten blev en typisk plankstek från den tiden.

Så blev det en färsk fruktsallad till efterrätt. Enda nymodigheten var granatäpplekärnor i den.

Så idag blev det att hitta på att göra nåt av oxfile'n som var kvar och då blev det  Biff Rydberg.

Så gott, råsteker tärnade potatisar och lökringar och köttbitarna. Så ätes den med chilisås och saltgurka. Perfekt mat en nyårsdag. Nu har jag sikrom kvar i kylskåpet så i morgon skall jag steka några blinier till det. Så sedan har det varit tre dagar med lyxmat.

Och den stackars vilda katten hade hamnat i en mårdhundsfälla på andra sidan viken. Så nu hade kattvännerna chans att ta hand om honom. Men dom hittade inte ett jourhem till honom så Danne skulle släppa ut honom i det fria i kväll. Så då kanske han kommer hit och äter upp oxfile bitarna som jag satte ut till honom igår. Undrar när han hamnade i fällan för på två nätter har han inte varit hit och ätit sin mat. Danne som fick honom i buren vet att han är pappa till dom flesta kattungar här omkring.

Så den här stackars katten kommer nog att få fortsätta sitt liv som vildkatt. Man får hoppas han kan hitta lite värme i häststallen som finns runt om här. Han måste kastreras om han skall försöka leva inomhus för jag har sett hur han skjuter iväg strålar efter han varit hit och ätit. Frasspiss vill ju ingen ha inne...

God fortsättning på det nya året!