Till stugan fram och åter...

På fredag drog vi upp till Söderhamn, så gjorde vi båten klar för sjösättning och då kom Svempa och Louise till undsättning med dragkroken, som vi fick lämna hemma. Opeln fick läckage i ett kylvattenrör som måste bytas.

Så trodde vi att vi hade läckage på acen i husbilen så den var in och provtrycktes men inget läckage där. Men vi undrar vart vätskan tagit vägen för dom fyllde på hälften av vad som skall finnas. Fast där hittade dom ett hål på en bälg som sitter vid däcket, så i morgon skall den bytas. Bara en massa skruvjobb just nu. Tur att mannen märkte att det kom fett ut där. Så är det bekymret mindre när vi drar söderut. Fast det lär väl komma nya problem, misstänker jag. Fast då tar vi dem då.

Vädret var inte det bästa när vi var upp men vi fick stugan öppnad och lite frisk havsluft.

Dom enda foton jag tog där uppe var av alla måsbon som byggs runt stugorna när ingen är där, Sedan när äggen är lagda då kommer vi ut och springer runt och stör dem. Och till slut brukar minken ta dom flesta äggen.

I fjol tror jag såg bara två ungar som klarade sig, till sensommaren i alla fall. Naturen är grym när man kommer så nära inpå dem och ser eländet.

Så nu bjuder jag på lite måsbilder.

Skall få ihop några rader...

Våren rullar på i ett snabbt tempo, alldeles för fort, nu är maj snart över.

Vi har hållit oss hemma och kämpat med ved som det finns gott om nu efter Alfrida.

När vi fått all ved från skogen, som det finns mycket kvar. Fast på det värsta stället har Lennart lovat bort dom stora granarna som ligger kors och tvärs över varandra att en skogsmaskin skall komma och befria oss från dem. Tack och lov. Men när allt är uppsågat kanske till hösten så har vi så mycket ved så vi inte behöver jobba mer med den, annat än att ta in den och elda i pannan.

Ville har blivit halvtam nu, så han kan komma och besöka oss även ute på altanen. Annars är han inne med oss på nätterna och sover med oss i sängen.

Så har jag fått njuta av några tulpaner som rådjuren lämnat. Tack vare att jag sprutat runt med Trico Garden. Så det måste jag jobba med att underhålla det nya som växer upp.

För njuter gör jag inte nuförtiden! Har fortfarande jävulusiskt ont i mitt knä. Äter panadol som andra äter godis, men det hjälper inte mycket. Tar mej fram med en krycka och det lär jag väl få fortsätta med. För inte fören 2 juli får jag komma till en ortoped, så efter det får man väl släpa sig fram i minst tre månader innan dom byter knäleden.

Men boular gör jag ändå, med att ta fram finska sisun! Idag har vi varit och spelat två matcher i Eckerölinjens Seniorcup. Vi är ca 200 pers som spelar, det  kom 30 lag från Sverige. Så i morgon skall det spelas tre matcher. Vid sådana tillfällen påtar jag in extra starka värkmediciner. Men dom kan jag bara ta i nödfall, för min mage klarar inte av dem så länge. Och ett blödande magsår har jag haft tidigare så det vill jag inte ha igen. Så det gäller att hålla en balans med medicineringen.

Nu till helgen skall vi ta oss upp till stugan och sjösätta båten och öppna upp för sommaren. Så den 31 maj tar vi husbilen och tar oss ner till Danmark för att köra runt där i ca 12 dagar. Så då får jag ju se mej omkring lite fast jag inte orkar ta mig fram med benen.

Mellan våra trippar så måste man hem och klippa gräsmattan som växer så det knakar...

Hem kom vi!

Tack vare att vi var en 'stor' grupp på hela 25 pers. Det var ännu större grupp från Köpenhamn där vi mellanlandade och lämnade av dem.Kändes nästan som ett privatplan som flög hem oss till Arlanda. Oh jäklar vad han körde på vi var framme nästan en timme före ankomstid. Maltas flyg.

Här under Neapel

Här ser ni Vesuvios i fjärran, som man nästan var upp till...

Fick stanna en natt extra i Sverige eftersom vi missade båten, men det gjorde inte så mycket, kunde ha varit mycket värre.

Ville var glad och kelig när vi kom hem, dom två första nätterna. Nu kommer han upp lite mer sällan  fast han ligger under bordet i blankrummet på nätterna.

Så har jag fått träffa en ny släkting till mej som jag högst troligen är faster till!!! Enligt våra DNA forskningar så har min far hoppat över 'skacklarna' nån gång på slutet av fyrtiotalet och fått en son som är pappa till henne, Anna.  Anna själv blev adopterad till Sverige, och det finns knappast nån chans att vi får tag i hennes biologiska far. Tack vare att hon varit flitig i sin forskning och jag tagit mitt DNA så träffades vi. Så det där är intressant, det där med DNA.

Så har vi provar fiska lite, fast det blev bara tre fula fiskar, 2 gäddor och 1 braxen. En liten vacker sik också..

Så har vi jobbat på vedbacken med en liten del av all Alfrida ved vi har att ta hand om. När vi fått hem allt från skogen och kapat och klyvt det så behöver vi inte jobba mer med ved åt oss, fast jag tycker det är roligt, kanske vi får börja sälja bort så vi kan fortsätta, det ger bra motion...

Ha det bra...