lördag 24 oktober 2020

Nu går det sakta framåt härhemma...

 

Fast den där coronan härjar i världen och även på Åland, nu är det ca 30 som har smittats sedan våren här. Så mycket är det väl inte. Men! nu är det Mariehamns fotbollslag som några har blivit smittade och då vet man aldrig hur många det slutar med?

Gillar inte fotboll, bara elände med det och nu blir det ännu värre misstänker jag.


Vi håller oss mest hemma utom när vi spelar boule men det är ju samma försiktiga gäng som spelar. Det vill man inte sluta med, bra att röra på sig och träffa andra.


Men rör på oss gör vi nog ändå. Nu hade vi ut ett nät för en vecka sedan och det blev mycket fisk.



Det blev 12 sikar, 5 gösar och 16 abborrar. Tog några timmar att ta vara på det, ändå gav jag bort lite för jag mäktade inte med att fileea allt och så vill jag fiska mer. Vi kan ju inte fylla frysen på en omgång.

Nu idag har vi varit ut med nätet igen. Så i morgon vet vi vad som simmat i det denna gång. I natt smällde det till och blev kallt, flera minusgrader och det låg is på viken. Men så började det regna och tempen steg så nu är det grått och vått igen.


Så hade vi möbler som vi ville bli av med och Caspers sambo hjälpte till att sätta ut på köp och sälj, så två grejer blev vi av med snabbt.



Det här bordet i björk försvann snabbt, en känd designare köpte det så det kommer i bra händer.



Även det här blombordet från 50-60 talet försvann, där blev det budgivning till och med! Det kommer också i goda händer för det skulle oljas upp och så var det en blomälskande kvinna som behövde det till sina blommor som skall in till vintern. Nu får vi se om dom andra grejerna också försvinner.


Så håller mannen på med att fånga råttor som brukar dansa runt på vinden. Man hör när dom springer på takskivorna. Men nu är det lite tystare.



Dom här var elvan och tolvan...



Tretton och fjorton. 

Men så har vi fått sammanlagt 17 stycken. Dom som fastnar i fällorna på vinden är husmusen. En fick vi ute i en fälla och det var en sork. Det känner man igen på att den har så kort svans. Det är dom Ville sitter och spanar på längs åkerdiket på dagarna.


Så hade jag ett återbesök hos hudläkaren i måndags, han ville se om mina solkeratoser hade försvunnit. Det hade dom inte. Så nu skulle han till att frysa bort dem. Sade till honom att det gjorde dom för 2,5 år sedan och blev stora vätskefyllda blåsor som jag fick dras med över en månad.

Men han var envis och sade - inte blir det några blåsor bara lite rött. Skall tillbaka om 2 månader och då skall han få se på blåsor...







Så nu blir det att kämpa på, kanske bättre med blåsor än att det bildas cancer!

torsdag 15 oktober 2020

Inte saknar vi sysselsättning...

 Vi får knappt dagarna att räcka till.


Fast boulespelande ser vi till att vi har tid till. Men nästan varje dag får vi gå och riva lite. Så nu har jag dokumenterat vinden i bilder.



Två gamla spinnrockar som skall bäras ner, fast dom håller på faller i bitar. Ingen vill ha såna numer.



En gammal öppen vind med lite bråte kvar.



Detta har varit mitt rum på vinden. Nu har dom flesta tapeter rasat ner, så dom skall vi försöka få till soptippen på måndag. Även plastmattan får komma med då.



Här stod en kakelugn en gång i tiden som värmde upp rummet.




Ett sådant här 'rum' kallas kattvind har jag för mej.


Så andra delen av öppna vinden.



Så vindstrappan ner...
Som ni förstår så finns det att pyssla med innan allt är borta.

Men till sist en gullig bild bland allt bråte.



Mitt barnsbarnbarn Moniz med farmor Pernilla.


söndag 4 oktober 2020

Med mycket tjat så fick jag ut mannen...

 att slåss mot ännu mera vass!




När vi röjde upp för några år sedan i skogen där det var fullt med alar, så då kom ett nytt problem, för då tog vassen över. Nu har jag för längesedan tröttnat på att se den. Så idag fick jag han att först äntra lilla pissmyran



Då körde han runt runt med den tills det mesta låg nere. Så efter det bytte han till grävarmonstret...




Den där har gjort mycket bra jobb åt oss när vi har byggt, bra till mycket det gamla åbäket.




Nu kunde han dra upp en rotvälta sen Alfridas tid, när vassen kom bort så kom den fram.




När nästa vår kommer och vassen börjar visa sig igen då skall vi köra med gräsklipparen där och hålla efter. Så nu har gräsmattorna ökat med ganska mycket, tur att vi är två som klipper...