Glad Påsk på Er alla!

Julgranen står så grön o grann i snödrivan, om än lite lutande. Så nu fick den fungera som påskris i år. Detta kan man kalla återanvändning.

Hoppas ni alla får en trevlig Påsk om än den blir kall men solen lyser i alla fall.

Nu är det verkligen 'Stilla Veckan'!

Veckan före påsk kallas stilla veckan och börjar med palmsöndag. Under stilla veckan följer vi dagarna i Jesu liv som leder fram till långfredagens död och sedan vidare till påskdagen, uppståndelsedagen. Dramat som också kallas passionsdramat. 

Och nu är jag även inne i min egen stilla vecka. För igår for Lennart på jobb så här sitter jag i min rullstol och rullar runt, runt, runt.

Så har jag hämtat lite låneböcker att läsa och dom här passar sig nog att läsa under påskhelgen.

Har inte tidigare läst nån bok av Maria Gustavsdotter tidigare, Cia rekommenderade dem till mej på bibban eftersom hon vet att jag läser gärna böcker från medeltiden.

 Vi får väl se om jag får rullstolen och flyga till Blåkulla i natt eller om jag blir sittandes här...

Glad Påsk på Er!

Fest idag! Kassimirremirremurr 5 år!

Så här kommer en liten bildkavalkad över den

coola Greve Kasimir af Mellanvik.

                                       En oskyldig liten kissunge

                                          En helt orädd katt

Han älskade doften av Reykur så han brukade rulla sig på han svans när han låg.

                                     Inte ens vattuskräck har han.

Så har jag ännu en jublilar i mars månad och det är bondkatten Nilla  13 år!

Datumet okänt men hon är en mycket snäll katt. Som har bott i tre hus inom en radie om några hundra meter. Men det är mej hon följer med. Från början var det Casandras katt.

Grattis på dej Nilla! 

Ni skall få några gösbitar till middag idag.

Här sitter jag och kan inget annat...

Men jag har inte värk i alla fall!

Tänkte försöka mej på att berätta om vad jag hade och vad doktorn rättade till.

 Artros i foten är inte lika vanligt som i höfter, knän, fingrar och alla andra leder som blir förslitna när brosket tar slut och benen börjar skava mot varandra.

Nu hade jag grav artros i foten så det var tur att jag fick till stånd en operation för ont gjorde det när jag gick.
Så steloperationen som han utförde var att han putsade bort brosket som var kvar och sedan satte han ihop benen med mälor så att nu skall benbitarna växa ihop ungefär som man haft en fraktur. Då blir foten lite mer orörlig i sidleds men man kan gå utan smärtor så det känns som allt blivit bra till slut.

Så nu får jag inte belasta foten alls på två veckor och sedan tar dom bort stygnen och gipsar om foten. Efter det får jag börja belasta den lite mer undan för undan och efter 4 veckor borde den vara bra för då tas gipset bort och då 'Halleluja' skall jag kunna gå obehindrat till nästa led börjar krångla.
Fast det hoppas jag att det lång tid till. Jag har många planer att uppfylla före det.

 Nu när jag tar mej fram rullandes så fick jag se köket från ett annat perspektiv o fy tusan vad skitigt det var här nere! Så nu ha jag en liten pyts med vatten o trasa och försöker rengöra så gott det går. Inget ont som inte för nåt gott med sig.
Sedan när jag börjar stå på riktigt då är det dags att ta itu med den höjden.

Och solen den lyser och visar obarmhärtigt alla ställen. Lennart står på vedbacken och jag längtar dit. Men nu har han satt fram utemöblerna på altan så jag kan ta mej dit och sitta o sola. Jag som inte gillar att sola, vill hellre röra på mej i solen. För nu känner jag verkligen av myrorna i byxorna när man måste sitta hela tiden.

Hej vad det går...

I kväll är jag barnvakt till August och nu är jag helt slut.

För nu har jag varit monstertrucken som har blivit jagad av Blixten McQueen
och ibland stötte vi på långtradaren Sigge som mest stod i vägen och till slut dök även flakmoppen Kasimir upp.

Och när jag skulle ta mej en slurk vin så sade Blixten Mcqueen,
skall du ta lite bensin? Ja det rimmar riktigt bra.
Det är bra med ett stort kök och en köksö kan vara till nytta på många olika sätt.

Idag vill jag fira...

Casper o Jesper!

Casper fyllde 21 år den 10 mars och då var han i New York. Nu har han och Elinor flängt runt hela Amerika.
New York, Los Angeles, Bilade därifrån till Texas Austin och så till Las Vegas. Där har dom också besökt Grand Canyon och nu skall dom flyga tillbaka till New York och träffa Jesper och Moa. Som kommer dit den 23 mars.

Grattis på dej Casper. Hoppas du har tröttnat på att resa och kommer hem snart.
Före Amerika har dom varit i Tanzania och Zanzibar.

Så ett grattis till Jesper som fyller 21 år den 25 mars. Och han firar också sin födelsedag i New York.  Ta det lugnt nu pojkar Ower There...

Lite piggare och lite mer frihet...

Måste bara resignera och inse att jag kan inte hoppa fram på kryckorna denna gång. För måste man hålla ena foten i luften kan man inte säga att det är att GÅ på kryckor. Min friska fot klamrar sig fast vid golvet som det skulle vara sugproppar under den när jag skall försöka mej på ett hopp.

Så nu var Lennart in till hjälmedelscentralen och hämtade hem en rullstol till mej!
Vilken frihet det blev, nu kan jag ta mej fram för egen maskin och så kan jag ställa mej upp på ett ben och rusta på lite en stund.

Nu har jag bestämt mej att den sitter jag i tills jag får bort stygnen om två veckor.
Vill inte riskera att stödja på foten i misstag och förstöra några klamrar som han satte i foten. Sedan kanske jag kan få börja stödja lite på foten och då kommer jag att kunna använda kryckorna.

Det gick ju bra för tre år sedan att gå med dem. För då var dom ett stöd och man kunde ta steg framåt och stödja lite på benet som jag bytte knäled på.

Nu försöker jag också att klara mej utan värkmedicin så länge som möjligt. Det går bättre o bättre, det hugger inte längre till i foten så den läks väl i sakta mak där innanför gipset. Snart skall jag rulla mej bort där jag har stickorna och hämta en lång sådan för det börjar klia på benet innanför gipset. Är för tusan gipsad ända upp till knäet.

Varning för starka bilder...

Här måste dom byta förband innan dom skulle gipsa mej

Här ser ni taggtråden! Så här stort var jag inte beredd på att det skulle bli.

Här är jag färdigt gipsad. Efter det åkte jag till röntgen och fick foten röntgad. Passade på att fråga killen om han såg nåt järnskrot där inne. Han sade att han får inte säga hur det ser ut men han sade ja det finns järn där inne i foten. Så nu är jag stelopererad. Men det betyder bara i fotens sidled

Men nu är jag nog lite ynklig, svårt att hoppa på kryckor får inte stödja på foten på två veckor. Så till på det har jag min sjuka högra axel som jag inte har så mycket krafter i. Men det är och ta en dag i taget.

Men alla flickorna där på kirran var så omtänksamma och duktiga. Så det var stor skillnad och få ligga på ett sjukhus där man förstår språket. Var ju lite ensamt när jag var i Helsingfors.

Till på köpet måste jag släppa kontrollen i köket. Lennart fixade pyttipanna med ägg idag. Det smakade riktigt bra...

Packa lilla väskan...

Nu är det dags att plocka ihop vad jag skall ha med mej. En bok som kanske kan skingra tankarna när jag kommer att få ligga hela förmiddagen i väntan på min tur.
Hörde att operationen var lagd efter 11 men det blir säkert längre.

Så nu skall jag hoppa in i duschen och ta den första tvagningen.
I morgon bitti innan jag åker in skall det ju duschas två gånger men nån sorts avlusningspreparat.

Nu en bild av mina trötta fötter. Det är högra foten som skall fixas till. Man kan tydligt se att den har börjat sjunka in och så har jag fått en knöl på insidan. Mina små röda knölar vid stortårna skall jag  spara på.

Längtar redan till promenaderna jag skall ta i vår och sommar och hoppas att inget annat börjar krångla...

Jag hör väl av mej hur det har gått på tisdag för då räknar jag med att vara hemma igen.

Jaha, snart är det dags...

I går var jag på sjukhuset hela dagen, det tar tid sånt där med att skriva in sig.

Först till labben och ta blod och piss prov och så ett Ekg på det. Sedan upp till avdelningen för att få lite info och tvättråd.
Ja, heerre min skapare vad det skall tvättas före! Först skall jag duscha som vanligt och tvätta håret på söndag kväll. På måndag morgon skall jag tvätta mej med specialmedel som finns i svamp 2 ggr över hela kroppen.

Då tänker jag på när jag var på Orton och bytte knäleden då var det en helt vanlig dusch innan jag rullades till op. Det är lite kul att jämföra olika platser.
På Orton sprang dom med stora ispåsar att kyla ner knäet när det värkte, men sånt pysslar dom inte med här.

Sedan fick jag träffa avdelningsläkaren som skulle kolla upp mej. Och när jag ställde lite frågor om jag skulle få stödja på foten efteråt, visste han inte det.
Han visste bara om en sådan här operation och den hade varit förra veckan.
Men det var en ung kille, han har väl just blivit klar eller om han pryade där?

Sedan skulle jag träffa narkosläkaren och det tog tid. Fick vänta över en timme i en liten skrubb med två andra kvinnor. Men jag satte igång en diskussion med dem så vi hade ganska kul.  Hon ena hade också opererat sitt knä och så till slut kom vi på att vi hade gemensamma förfäder så vi hade mycket att prata om tills det dök upp en glad o generad läkare och undrade om vi väntade på honom?

Och med honom var det väl inte så mycket att prata med han undrade om jag var allergisk och hur jag ville bedövas? Med ryggmärgsbedövning eller sova.
Såklart jag valde att få sova...

 Men nu efter en kall natt med minus 18 grader så tittar solen fram och nu skall jag ut nån timme på vedbacken innan jag far till Petras mottagning i stan och skall få en timmes skön fotvård.

Suck o stön o så en dubbelsuck på de...

 Nu har jag sett fram emot att när Lennart kommer hem och jag har skrivit in mej på hospitalet på torsdag, så skulle vi ta ett riktigt krafttag på vedbacken i helgen och få undan så mycket som möjligt före min operation på måndag.

Och vad säger han då? Jo, han måste in och jobba ett dygn från lördag till söndag!
För en som är sjuk. Det finns ju inte extra folk att ta in till hon däran Gracen.

Förr kunde dom ju hoppa lite mellan båtarna men nu måste alla ha sina uppkörningspapper klara på Grace för att få köra henne och det finns inte så många som har det.

Hon är en riktig mansslukerska. Jag vet nog om att jag är inte ensam om detta, det finns flera fruar som sitter ensamma medan gubbarna är på Grace.
Får väl vara glad och tacksam om han kan få vara hemma med hund o kattor när jag är på sjukhuset.
Frågade tidigare om han kunde ta lite vintersemester medan jag hoppar på kryckorna men det skulle inte gå. Nu har lagt in om semester i augusti men än har dom inte vikarier klara.

Ja, det blir många 'stilla veckor' framför mej. Undrar hur länge det tar innan jag kan få köra bil efter op. Det är ju gas o broms foten det gäller...

Fast viktigaste är att det blir gjort, så jag kan skutta fram sedan i sommar på glada fötter.

I går när det snöade kom mina tama rådjur i tripp trapp trull gående till matkärran. Och sedan hade jag ett riktigt skådespel med dem när dom hoppade och skuttade på åkern och dom såg riktigt lyckliga ut. Så snövädret bekymrade inte dem.

Bilden är taget genom mitt smutsiga fönster och så snöade det ute så därav den dåliga kvaliten.

Lite skojig släktdata...

Om ni hänger med i svängarna?

Pernilla ville kolla upp sitt släktträd så då visade jag henne vår ADAM!!!

Det är Anders Jönsson det, för från honom kom min farmor, mormor och morfar. Morfars släktträd fick jag inte rum med här, Då skulle ni bli alldeles yra i huvudet men hans förfäder kommer också från ett barn från Anders Jönsson.

 Men här kan ni följa hur min mor var brylling med sin svärmor. Sedan har jag inte nåt namn på det som jag blev med min egen far. Men i Sverige skulle dom säga sjumänningar.

Det var ju tur att min farfar Kuusta Adolf Lindroos kom från Merimasku med lite nytt blod till våra gener.

 Kan också berätta att det börjar på Ängö Vårdö och så tas det en sväng till Föglö för att sedan fortsätta till Vårdö, Ängö och Bergö.  För mej slutar det i Lemland.

                                           Anders Jönsson f. 1699
                                   Hans barn och sedan nedstigande led

     Anders Andersson f. 1751            syster          Sara Elisabet  f. 1749

     Anders Andersson  f. 1773           kusin           Sara Lisa  f. 1772

     Carolina Andersdotter  f. 1807    småkusin       Brita Stina  f. 1793

     Erika Mattsdotter  f. 1845         syssling          Gustaf  Sommarström f. 1828

     Irene Isaksdotter  f. 1872          pyssling         Augusta Sommarström f. 1853

     Lea  f. 1914 (min mor)         brylling med min farmor  Hilda  f. 1883

     Inger  f. 1948                     7 generationer          Paul f.1916  ( min far!)

Den stora mellokvällen...

Fast detta år har inte jag nån given favorit. Det finns ingen som jag ser kan vinna hela skiten som Alexander Rybak och Loreen gjorde.

Annars brukar den jag gillar hamna tvåa och det kanske sker i kväll också.
För jag gillar ju han där söta Anton dom dansar så fint och ler så gulligt. Men misstänker att Yohio eller Ralf tar hem det.

Och den där bananen han kan väl få komma sist och som plåster på såret kunde han få ett eget barnprogram

Dom där trallvänliga gubbarna sitter jag nog och stampar takten till, och gummorna från Ryssland kom ju två i fjol! Men skulle dom gå vidare så är det nog bara för att Tommy säger att dom har inte tid att vinna, så då kanske massor ringer och röstar på dom för att jäklas.
Som när Kurtan var med i Lets Dance och bönade och bad om att få bli utröstad men icke heller.
 Men en spännande kväll blir det fast jag tycker det kvittar vem som går vidare, för ingen av dom här låtarna kan vinna tävlingen i maj.

Liten möjlighet för Yohio för han sticker verkligen ut...

Lyssnar på radion...

Nu pratas det om att det aldrig förr funnits så sjuka barn som nu!

417000 söker vabb-bidrag, det är 90000 fler än i fjol.
Hur kan det det bli så, undrar jag?

När jag tänker tillbaka på min tid med småbarn och jobbade på båt, så var det aldrig tal om att få stanna iland med sjukt barn. Som tur var hade jag min mor men hon jobbade också på sjukhuset så jag fattar inte hur vi fick det att gå ihop?
Där jobbade hon tills Pernilla började första klass efter det blev hon sjukpensionär och blev hemma med flickorna när jag jobbade.

Folk ringer in tips hur man klarade sig förr och då minns jag dom kurerna själv.
 Som tex. när man hade öronvärk så kokade mamma ur öronen med  3% vätesuperoxid, och det bubblade och kokade så spännande i örat, Men jag minns inte att vi hade nån svår öronvärk. Så körde vi alltid med wick, som smörjades på bröstet till natten och under fötterna. Och ibland fick jag av min farmor kamferdroppar på en sockerbit.

Den sommaren mitten av femtiotalet när jag låg hela sommaren med TBE (hjärnhinneinflamation) så fick jag klara mej utan mediciner

Japanerna tar en klick wasabi  eller så blandar dom ett ägg i lite risbrännvin (sake) och dricker det, men det kan väl knappast vara nåt för barn och inte min kur mot halsont att gurgla i vodka men så är jag inte sjuk heller. Peppar, peppar ta i trä...

Men största orsaken att så många måste vabba, är nog att barnfamiljerna lever så ensamma med ingen äldre generation i närheten som kan hjälpa till.
Pernilla behövde aldrig vara ledig med sjukt barn för att jag fanns i närheten och försökte ställa upp som min mor gjorde åt mej.
 Petra har jag också hjälpt att sköta om August, men nu när hon flyttat till Eckerö är det inte bara så där att sticka dit. Så nu gäller det för honom att hålla sig frisk.

Tyck gärna till om hur ni hade det när era barn var små...

Så for han på jobb igen...

Två dagar för tidigt!

Han måste till Åbo och köra i simulatorn en gång till, för dom hade inte haft allt rätt inställt när dom körde förra gången. Det är väl så att tekniken kanske inte passar till verkligheten alla gånger.

Jag frågade honom om vad hon där simulatorskan hette, men fick bara mummel till svar. Påstår att det skall vara sista gången han skall var med henne...

Nåja det går ingen nöd på mej, värre kommer det att bli om drygt ett år när han går i pension.

Idag såg jag  'gubbe i bilen' som har blivit mer o mer sällsyntare att få syn på!
Det är en man som sitter kvar ute i bilen och väntar på frun medan hon är in och handlar. Den synen var mycket vanlig här på Åland förr men den börjar försvinna mer o mer...

Så till slut en bild.

Corgispår i vår senaste nysnö.

Andra chansen...

Eller om det är sista chansen att komma med till finalen går av stapeln ikväll.

Där spelar det inte så stor roll för mej vem som går vidare. Fast om jag skall tippa två så är det Anton och Martin som jag 'tror' jag hejar på. Två söta killar!

Cookis N beans gillar jag också, men country går aldrig hem i den stora finalen.

Och vilket busväder vi fått idag, nu blir det ingen klyvning av ved och det skall ju fortsätta i morgon men då är det den stora skidar dagen med vasaloppet och femmilen och så lite skidskytte på det.

Man håller sig gärna inomhus när det ser så ut genom fönstret.

Fast här ligger lite arbete och väntar på oss.

En solig varm vårdag skall jag sätta mej ner och räkna årsringarna i denna tall. Som har gått under namnet 'tvillingtallen' för att det satt förr två grindar fast i den för att skilja kobeten från varandra. En lantmätare sade till mej att den tallen borde vara fridlyst, men det tycker inte andra, utan allt som står i vägen för bilar skall tas ner!  Utan att meddela ägarna därom...