Dessa djur...

Förra veckan när dom kom flygandes och landade på min åker var dom två.

Tittar ni noga långt bort så syns dom som små prickar.
Dom står och trumpetar på mornarna utanför mitt fönster.
Men nu är dom tre!
Såg dom alla tre idag Men när jag hämtade kameran försvann dom i ett nafs. Dom har sin unge med sig nu som har lärt sig flyga. Man såg tydligt att det var en unge för den har inte fått dom vita markeringarna på huvudet än.

Så roligt att dom fick en unge i år. Ifjol var dom ensamma när hösten kom och dom for iväg. För det är nog ett konststycke och föda upp fågelungar på marken när mårdhundarna härjar på i skogen.

Andra otäcka djur har också gjort sig påminda hos oss!
 För nu är det konstaterat att Lennart har BORRELIA!
Han har tagit prov på det och igår ringde läkaren honom och sade att han hade höga värden av borrelia. Därför hans värk i höfterna och så har han känt sig förkyld med ont i halsen och så går han och nyser mest hela tiden.

Det är ju alltid bra att få en diagnos så dom vet orsaken men man börjar bli trött på den där sjukan. I går var Christina o Louise här hos mej och bägge lider av borrelia. Även min broder har måst fått antibiotika intravenöst för det.
Dom får väl bilda en borrelia klubb. Det är bara jag som är ensam i TBE klubben för jag känner ingen annan som haft det än så länge...

Stilla veckan går i bokens tecken...

Och lite uteliv har jag fått mej till livs.

 Casandra ville ha sällskap till Vikingamarknaden för hon ville titta på smycken. Hon hittade en ring och jag hittade en snidad hake som jag skall ha på tvättrumsdörren på Rönnskär. Så den kan få stå på glänt ibland.

Här har vi inhandlat en vikingaplätt med honung.

Så fick vi insupa doften av svettiga vikingar när dom hade några sammandrabbningar. Men ingen blev skadad så Casandra behövde inte hjälpa till och plåstra om dem.

Sedan hade jag lite uteliv med min bångstyriga Kassimirremirremurr.
Han hade fått två fästingar på ögonkanten och jag kan inte se dem sitta där så jag fick lirka massor med honom och se till att han var på bra humör. Så då kunde jag närma dem med fingrarna och då gällde det att vara snabb och att dom kom med bort i rycket, hade inte många chanser.
Men bort kom dom.

På fredagskvällen gjorde jag och väninnan S en cykeltur till staden och åt god mat där innan vi cyklade hem igen. 27 km blev det för mej, lite längre för henne.
Men jag sov gott på natten tills jag vaknade av att mina tranor stod och trumpetade 20 meter från mitt öppna sovrumsfönster. Dom blev ackompanjerade av några rådjur som for runt och brölade.

Till Åke...

Som ville se fotot som jag vann ett tröstpris från
Ålandstidningens fototävling 'Mitt fönster'

Och detta blev mitt tröstpris.
En vattenflaska och ett nyckelband.

Flaskan kommer väl till användning nu när jag är igång med cyklande.
Och Tänk! Sådana äger väl varenda människa idag,  Och från och med igår även jag...

Nästan som att vinna högsta vinsten...

I går ringde mannen Jan med grävskopan om han kunde komma nån gång i höst och fixa till där det varken håller att köra eller gå. Det är bara vassen som trivs där.

Och vips så kommer han med massor med fyllnadsjord i dag.
Senare i september skall han komma och platta ut det och göra så att vi kan köra där med gräsklipparn och få lika fint som vi fått på andra sidan båthuset.

Så nu kan jag börja planera några vackra buskar runt om som kan lysa upp parken... ;-))

Nu har han varit med fyra lass och det finns rum för fler. Som vi har väntat på fyllnadsjord. Och nu är det så torrt runt om också så han lämnar knappt nåt spår efter sig med dumpern.

Så skall jag få hämta ett tröstpris från Ålandstidningen med min svan genom båthusfönstret, verkar som jag har flyt just nu...

I denna ljuva sommartid...

Passar det bra att jobba i skogen och ta hem lite spillved, för nu är det myggfritt i nordanvinden och andra insekter hålls också på avstånd.

Vi har säkert kört hem massor med små lass ved, efter dom tog ner våra tallar längs med vägen.

 Så här börjar det se ut på vedbacken!
Så inte behöver vi sitta och rulla tummarna i höst.

Att man under tiden hittar skogens guld gör inte saken sämre.

Och att man måste elda i spisen den 20 juli
hör nog inte till vanligheter.

Medans vi äter grillad fläskfilé med fransk potatissallad och djävulssås så vi håller värmen.

Raaap...

Nu köööör vi...

Som Måns säger på tisdagkvällar!

 På med fiskehalaren och handväskan i högsta hugg för det var friska vindar.
Men nåt nät blev inte lagt för det blåste för mycket.

 Här är vi på väg hemifrån

På plats på pub Niska

 In bland alla skutor

 Det lilla sjöfararkapellet

 På Niska kallas dom här för 'plåtbröd'
Jäkligt gott var det.

 Köpte några lotter och en vinst blev en tjock bok om Åland i krigstider.
Misstänker att ingen av oss läser den.
Fler vinster kan vi ha hopp om när det kommer dragningen i Ålandstidningen.

När vi for hem så fick Lennart den stora äran att blåsa. Men han var helt ok! Tur att det inte var jag som blåste...
Inte hade dom mycket jobb för vi såg knappt till nån annan båt.

Och när vi kom hem och in så började det regna och åska, så vi hade en jäkla tur att vi for hem i tid.

Jag lär mej nåt nytt varje vecka...

Sen får vi se om det hålls där!

I kväll när jag tog min runda och jag satte på gps och cyklade iväg. Så när jag kom hem och hittade en karta över rutten så fattar jag varför det har blivit mindre km med gps än förr med mätaren på cykeln.
För det tar ett tag innan gps hittar mej. Så härefter skall den på 10 minuter innan avfärd.
 Så idag när den visade 11,8 så är det nog 12,8 det skall vara. Som ni ser på bilden är ju inte start och mål på samma ställe.

Men idag tog jag det lugnt hade just ätit en god blomkålssoppa som jag ville att skulle vara kvar där nere. och nu under Allsången skall jag äta upp mina ärter för jag är en ärtoman!

Skulle jag fara ut och cykla i morgon så skulle jag nog drivas fram med samma som Gracen, nämligen gas...

Sigge plutten blev besviken när kvällsrundan uteblir.
Men jag ork int!

Nu har jag syndat...

Tog väninnan S med till Maxinge idag!
Eftersom vi båda är fritidsmiljonärer så skulle vi slå ihjäl några timmar där och kolla utbudet. Och jag hittade faktiskt ett par shorts till mej.
Fast jag har lovat mej själv att inte fara barbent ut bland folk och visa mina skröpliga ben.
Men hemma måste jag kunna gå med dem bara värmen kommer åter...
Fast då kommer ju bromsarna också!  Efter shoppandet så gick vi på en fika. Jag som aldrig brukar ta kaffebröd bröt mot regeln idag!!!

Ursäktade mej med att jag cyklade 14,5 km igår så kan jag väl ta en kaka då.
Så där var väl cykelturen med kalorierna som försvann då till intet.
Nåja, god var den där lilla citronkakan.

Hopp om bättring...

I onsdags kändes foten bättre än vad den gjort på ett år!
Kniven som suttit där och skurit till har lämnat foten och kvar finns en ganska hanterbar ömhet.

Så idag tänkte jag att jag skulle prova på en skogspromenad och testa hur det kändes. Det gick så bra såå...

Det var bara Sigge som höll på gick vilse bland alla ormbunkar. För inte hör han så bra när jag lockar på han och inte är synen så bra där nere under bladen. Han kunde bara navigera efter nosen och då ville han ta en egen väg så jag måste koppla han så han skulle komma med mej.

Tänk, några små kantareller hittade jag också.
Det är mycket torrt i skogen det skulle behöva komma några kraftiga regn och blöta upp svampmarkerna nu.
Synd att jag inte satte på min Runkeeper så jag hade fått reda på hur långt jag gick.

Idag blir det ingen cykeltur för nu måste foten få vila och jag skall läsa ut min bok och försöka njuta av att inget göra...

14 stilla veckor kvar...

I dag gick 'mannen' på jobb och nu har han börjat räkna ner.
Nu har han fjorton arbetsveckor kvar tills han får njuta pension.

Han skall jobba ännu en vecka i juli och sedan semester hela augusti.

Efter att jag skjutsat han på jobb så kände jag för att det var dags att lufta Karin o mej.

Så vi tog våran 12 km runda. Det kändes att man varit lite mer i stillhet för jag fick flåsa på bra uppför backorna.
Och 'peppar peppar' idag har det känts bra i foten så här bra har det inte känts på ett år. Hoppas det bara håller i sig nu och har svängt till det bättre. Har nog börjat misströsta ibland. Men jag skall ta kvällsrundan med Sigge och känna efter ordentligt.

Och så när jag får min 'stilla vecka' brukar jag festa till det med Sushi

Så även idag. Lennart gillar inte det så han lider ingen nöd att han inte får dela detta goda med mej.

Nu skall jag gå med Sigge och skaka ner dom där risbollarna...

Sten, sten, sten och åter sten...

Bland alla stenar så är det massor med blommor som pinar sig upp och rönnar förstås.

Och här bland alla stenar ligger vraket av en båt som gick på grund för en 5-6 år sedan. En person som var upp och köpte en båt som han skulle transportera folk i Göteborgs skärgård. Men han kom inte längre än hit.

Nu är jag tillbaka...

Efter en vecka på Rönnskär. Skall kallas semester men det är nog mest miljöombyte.

Fast denna gång gjorde vi bara roliga saker som att bygga ett tvätt/duschrum till oss av en gammal bod som vi tömde förra gången.
Det är ju så där att vattnet får man bära dit från en pump som dom flesta tar vatten ifrån. Vi har alltid passat på att duschat när vi varit upp och handlat  för på båtklubben finns det tvättmöjligheter. Men inget slår det här rummet som är vårt eget.

 Här är dusch hörnan

 Även ett tvättställ fanns där uppe färdigt att sättas på plats.













Jag vitlaserade all panel så det skall tåla vatten och Lennart spika upp allt men mesta jobbet var nog förarbetet med en snett och gammalt förråd att få alla väggar någorlunda raka.
Eller åtminstonde 'Rönnskärsrakt ' som dom säger där.

När vi for hem så var vi in till Ikea och handlade lite mer inredning dit.