Hundvakt!

Till lilla smarta Märtha.

En av dom enklaste hundvalpar jag sett efter. Förutom Sigge då! Så dom två Borzoierna jag hade i sex månader. Dom var också smidiga att ha.  Men Märtha är rysligt behändig. Fransk Bulldog är hennes ras. Påminner ibland om Marty Feldman om det är nån av er som kommer ihåg skådisen från sextiotalet som ögonen for åt alla håll. Så tror jag också att när dom tillverkade Gollum från Sagan om Ringen så var det nog en fransk bulldog dom hade i tankarna. 

Mycket följsam är hon och springer aldrig ut genom dörren först, utan kollar att vi är ute först. Men ett passande är det med pisseriet för mej. Vill inte att hon skall göra inne. Så jag nojsar nog lite för mycket med henne om det. men har ju så lätt att gå ut en sväng med henne.

När hon inte orkar springa efter mej så söker hon upp Lennart och får hjälpa honom med korsord och datorer. På natten ligger hon närmast honom och snarkar ordentligt. Vi kan nog sova bra ändå.

Även med Kassimirremurr går det bra, hon är inte så gåpåiger. Katten tycker hon är spännande, han går ju knappt ut nu, vill bara vara inne och kolla på henne.  Katten sover i fotändan och Märtha vid huvudet.  Så det kändes bra, annars var det min fasa med den bestämda katten. Bara man låter dom sköta det hela själva går det bra...

Kalas i helgen...

Vi började med en Aperiol Spritz till fördrink, så blev det dessa snittar en med rökt rensteksröra och en med skagenröra o sikrom, egenfångad så klart! Till varmrätt lagade jag min fiskgryta. God och enkel när vi var åtta stycken, bara att ställa kastrullen på bordet...

Efterrätten hade jag lagat en Lemon Key paj som också var god. Så hade en av gästerna med sig en havtornspanacotta, jäkligt god den också. Så vi behövde ingen vickning efter det.

Vi har så roligt när vi träffas, vi gamla arbetskompisar från förr. Hoppas vi kan fortsätta med det i många många år framåt.

Så har det varit bra isar i år. Fast dåligt med rörelse på isen, Inga ungar som åker skridskor mera och inte ens en fyrhjuling har jag sett, fast såna brukar visa sig annars. Månne gubbarna har blivit gamla?

Fast en dag kom det ett vackert ekipage och snurrade några varv runt.

Förr när man var barn då for gubbarna runt på en bana på isen med sina hästar. På söndagen efter gudstjänsten... Så kom bilarna på sextiotalet.

Idag hade jag ett nytt besök på fågelbordet.

En sparvhök, han kom två gånger och visa upp sig. Men han blev ensam på bordet som tur var.

Slitigt och tungt...

Men ack så skönt att få det gjort.

Det var nio sådana här högar som vi eldade upp på två dagar. Som tur var så har vi en grip på traktorn så han kunde lyfta dem på elden vartefter. Sedan gällde det att plocka om och se till att allt brann upp.

Så slut som jag var efter första dagen är det längesedan jag varit.

Nu har det blivit lite öppnare. Fast vi har mer jobb kvar ner till sjön. Men nu skall vi ha lite ledigt från skogsarbetete och se till att jag får lite uppstädat inomhus också.

Fram kom också en kattgrav som kanske behöver putsas upp, plastblommorna har vissnat..

Många alar har fått ge sig. Fast nu gäller det sedan att hålla efter dem. För jag vet att det växer fram nya skott från alla stubbar.

Nu har vi vedbacken full igen som skall tas hand om, Det får nog bli i mars när vårsolen värmer oss när vi står och kapar allt.

Ännu en dröm...

Som håller på slår in. Längtat länge efter att få bort dem.

Här har vi börjat fälla våra alar som skymmer grannens alar!

Här släpar jag riset i högar, många högar blir det och Mannen får ta stockarna.

Nu börjar det ljusna upp. Men sedan skall allt ris eldas upp och alla vedtravar skall kapas och klyvas så vi blir nog varma fler gånger. Har varit perfekt väder att jobba där nu. Påfruset  och ingen snö. Vi har nog tre arbetspass till innan allt är nere. Men flåset får vi upp och det känns i kroppen efteråt att man gjort nåt. Så här behövs inget gym än för att träna upp muskelaturen.

Så skulle han upp och kolla solcellerna innan solen börjar ge mer värme och jag stod nere med telefonen i högsta hugg ifall jag måste kalla på hjälp. Han förstår inte riktigt att han blir äldre för varje år som går.

Så har isen på viken sjungit och spelat för mej. När vattnet drog sig ut...

Så till middag blev det en riktigt god wienersnitzel.

Ja, det var en dag på Mellanviksgränd.

Nu skall jag bombardera er med lite bilder från resan...

Inte så bra bild. Men det föreställer Lolita Pluma, en kvinna som levde mellan 1904 och 1987. Jag minns att jag såg henne. Hon var kraftigt sminkad och roliga kläder, gick och sålde tuggumin så hon fick pengar att köpa mat till vildkattorna i Catalina Parken. Nu hade dom rest en staty på henne.

När jag var där första gången tror jag såg min livs största kackerlacka och råttorna sprang på gatorna på kvällen runt alla snabbmatskiosker. Nu var det helt sanerat där, på strandpromenaden var det förbud för hundar. När ortsborna gick ut med sina hundar hade dom en vattenflaska med som dom sprutade på där hunden pissade och inte en endaste hundskit såg jag där.  Så nu var det snyggt och fint.

Förr kallade vi dem för strandraggare. Nu har dom bytt skepnad och blivit riktiga 'palyboys'

 Så här ser konstverket ut färdigt. Föreställer väl mannen som är fjättrad av sina samlade pengar och kvinnas är fri och glad  'typ'

 På detta hotell bodde vi Las Lanzas. Precis under finska flaggan på första våningen. Och playan syns i bakgrunden.

Mera flaggor! Här höll killen på stegen att spika upp flaggor. Fast när vi kom dit fanns redan åländska flaggan uppe till vänster. Det var vid hotellet och vi orkade inte med så mycket mat och dryck den kvällen, så det blev en Dönerkebab här istället.

Här från romfabriken vi besökte. Alla tunnor här hade autografer från kända människor, Från Spanska kungahuset till Birgit Nilsson. Men våra ville dom inte ha...

Här tog Lennarts kusin Erik och hans fru Carina med oss till en liten dansk matplats. Där var det tryck efter platser. Dom hade beställt i förväg bord till oss. Där åt vi danska smörrebröd med tillbehör.

Efter det blev det dom dryga 200 trappsteg upp till dem på kaffe. I Puerto Rico.