söndag 25 februari 2018

Fortfarande vinter...

Nu har vi fått rysskylan som dom säger, fast den här kommer nog från norr. Nu har vi haft minus 19 på mornarna och runt minus 6-9 grader på dagen när solen visat sig. Vackra vinterdagar.

Vi har börjat elda varje dag nu i köksspisen så får man en behaglig värme på ca 24 grader inomhus. På kvällen sedan sätter jag eld i pannan. Mannen påstår att det går mindre ved åt på detta sätt. Fast all ved som vi sparat till köksspisen tog slut.

Då fick jag en ide! Eftersom gamla huset måste rivas så fick han börja med att riva bort hundraåriga plankor som suttit runt vindsrummet.






Detta rum på vinden har man sovit många nätter i. Nu blir man nästan spökrädd. Skall rädda spinnrocken och fönsterrutorna innan han får ner plankorna som sitter i taket.

Sedan kastar vi ut planken genom ett fönster och bär dom till sågen där dom kapas i rätta längder och så klyver vi dom på mitten med vedklyven. Fast först står vi och tar bort alla rostiga spikar.



Vips har vi snart en häck full med torr köksved! Som jag skall elda med stor andakt. Nu när OS är slut så kanske vi får lite mer fart på oss. Kylan lär skall hålla i sig minst en vecka till. Det är roligt med en riktig vinter när man har tak över huvudet och värme inomhus!



Varje dag har jag tagit mej en sparkrunda på isen. Här är Pernilla med. Just här ser man inte att dom plogat upp slingor runt isen där man kan promenera eller sparka. Även en ishockeyrink är upplogat till några killar som har hållit till där på sitt sportlov. Nu är sportlovet slut men hoppas dom kan hinna dit efter skolan. Märtha har varit så glad i killarna, hon har snott handskar av dem och älskat när dom jagat henne.


I morgon får Märtha hem sin familj. Kommer nog att sakna henne för hon har fått mej ut på korta men oftare promenader. Man går alltid med ett leende när hon skuttar runt. Hon vet precis när hon skall invänta mej för att veta vilken väg vi skall ta.

 Men hennes fisar kan vi nog vara utan.


måndag 19 februari 2018

Nu har vi fått lite vinter...


Minus 8 i morse sedan har det legat runt 6 på dagen, så här eldas det för fullt i köksspisen så vi har så varmt och skönt inne.

Varit ut och sparkat på isen med Märtha flera gånger. Igår träffade hon några pojkar i Augusts ålder och hon blev så glad att få springa med dem när dom åkte skridskor. Fick nästan inte hem henne.
Ikväll när det började skymma och jag var ut med henne försvann hon! Oj vad vi letade, så fick jag se henne och en pojke komma hem mot piren. Hon såg dom på långt håll och sprang till dem. Så tog hon en handske av ena killen och började springa hemåt, blev ju så roligt när han jagade henne. 
Nåväl, jag fick fast henne och kunde återlämna handsken. Han tyckte hon var så söt... ändå.


Här en bild av vårt residens taget från isen. Ser stort ut men garage och förrådsdelen är ju samman byggt med huset. Som är jäkligt skönt, kommer direkt till bilen och likaså när vi kommer hem. Inget plumsande i den lilla snö som finns nu.



Märthas favorit ställning när hon skall sova. Ligger så bra med den pysande rumpan mot Lennart men han är en tålig man och det är ju inte ben i pruttarna, bara en stark doft...

Varje måndag får mannen önska sig en middag som han längtar efter, förra måndagen blev det fläskpannkaka.



Som här på bilden. Idag blev det kålpudding! Har mina aningar vad jag kommer att få göra nästa måndag om inte smaklökarna ändrar på sig.


Så börjar man blicka fram mot våren...


Så nu börjar planeringen hur vår rutt med husbilen skall se ut i maj. Vi tänkte göra Tyskland då. Köra och besöka mindre pittoreska städer som vi fått tips om. Just nu ligger dom utmed blå strecket men hur vi kör sedan får vi se, det brukar alltid ändra sig under resans gång.

Som alla säger planeringen är roligast.

lördag 17 februari 2018

Bastunjutning...



Så skönt med bastu. Där kan man sitta och njuta och tänka på vad bra man har det! Fast mannen går ut lite för fort. Men han är ju svensk och dom vill helst ha 25 grader och korsdrag så han är förlåten.

Nu skall ni få lite bilder av mina inneliggardjur!



Märtha är så otroligt snäll och lydig. Har ju haft många hundar av olika raser men hon är nog den lydigaste. Inget jaktintresse där. Kommer vi ut och rådjuren står i täppan står hon stilla och tittar på dem. Går vi ut och går får hon gå lös för jag vill gå med mina stavar, säger jag åt henne vänta så står hon stilla tills jag kommer ifatt henne. Så snäll och försiktig även med husets härskare 
Kassimirremirremurr!



Fast jag tror nog att han blev glad med lite sällskap.



Han har även tagit över Märthas bur. Det var en snusande och märkande när han upptäckte den. Så går han in och sover där. Antagligen kände han dofter av Petras kattor, Mollan och Murre så nu skall han skicka med sin egen doft till dem.



Så till sist en bild hur mina händer ser ut nu. Vilken lycka när jag kunde börja tvätta dem på handryggen ordentligt. Nu skall det röda försvinna så är dom som nya igen. Klockan måste jag också visa. Den skickade Lennart efter från Kina för 4 €. Batteriet tog ofta slut i min gamla klocka och det kostade 10 € bara att byta det. Så vi får väl se hur länge den här går bara, det återstår att se. 

torsdag 15 februari 2018

Svanen klarade sig inte...


Jag var dit med mat till honom, men den brydde han sig inte om. Flyttade på sig när jag kom för nära.



Försökte valla honom nära maten men det slutade med att han klev i bunken men brydde sig inte om att äta.



På söndagen när jag var dit sista gången släpade han sig in mot vassen och där låg han sedan på samma plats. På måndagen såg jag att han lyfte på huvudet men på tisdagen var han platt. Ville inte fara dit och titta på den. Men nu är den borta inatt försvann kroppen därifrån. Har man sjuttio svanar på hösten i viken så är det klart att nån blir sjuk och inte klarar vintern. 

Det är en nackdel att ha för bra utsikt över vattnet, man får se lite för mycket som jag inte klarar av.




Matar småfåglarna gör jag. Här en koltrast hane...



Här är fru koltrast! Fast jag saknar mina stjärtmesar som kom och åt förra vinter men nu har dom inte visat sig alls.


Nästa gång jag bloggar skall ni få träffa Märtha. I morgon kommer hon till oss och skall stanna i 12 dagar. För Petra, Pålle och August skall fara till Ålands södra skärgård. Gran Canaria på sportlovet.

lördag 10 februari 2018

Promenaden blev en sparktur...


Efter allt skidande i soffan tänkte vi ta oss en promenad. Då kom kattvakten och tog oss med på en sparktur på isen.





Det var bra glid på sparkarna så ingen motion blev det, fast frisk luft fick vi.



En stackars svanunge hittade vi vid stranden. Han trodde väl det skulle vara ett hål i isen men allt var fruset. Så han är nog på väg att svälta ihjäl! Senare såg jag från mitt fönster hur han tagit sig längre ut på isen och där ligger han som en sköldpadda och troligtvis inväntar döden. Naturen är grym men han kanske mättar nån annan individ. I morgon bitti skall jag upp tidigt och kolla skidorna  i OS och då kollar jag om han är kvar. Är det liv i den då får jag väl sparka dit med nåt att äta till den.




Här ser ni hela Mellanvik från söder till norr.



Nu skulle det vara ett bra tillfälle att elda upp dom gamla ledsna båthusen som man inte når till från stranden. Nu skulle brandkåren kunna fixa det lätt.




fredag 9 februari 2018

Mina uteliggardjur!


Nu får jag sköta ordentligt om dem, som är en fröjd för ögat.

I dag kollar vi in rådjuren. Köpte hem foder till dem och dom äter så mycket så dom måste lägga sig och vila på maten.




Här låg ett rådjur i syrenhäcken 10 meter från köksdörren.



Efter att jag satte ut mat till dem på eftermiddagen tog det inte lång tid innan jag hade fyra i täppan.



Tre stycken stod och trängdes i syrenhäcken.

Plötsligt fick jag syn på en rörelse vid uthuset, och vem satt inte där och spanade på rådjuren?




Jo, Ville Vilde! Han undrade varför jag inte satt ut mat till honom. Ni ser den mörka ryggen och så har han en vit bläs på bröstet och nosen. Han kommer varje eftermiddag och äter, men visa sig vill han inte. Han gömmer sig inne i uthuset, så det har gått framåt lite. För tidigare stack han ut som en oljad blixt när jag kom. Undrar vad han tänker om sin vårkänsla som kanske inte infinner sig. Det var i mars i fjol som jag fick hjälp att fånga in han och kastrera honom. Förr kunde det ta nån dag innan han kom och åt, när han var på längre friarfärder. Nu tänker han bara på mat. Lemlands tjockaste vildkatt!


Nu börjar OS, så nu skall det bli bättre tider framöver, upp tidigt på morgonen och förhoppningsvis får vi lite mer gjort under dagen och så tidigt i säng!

Vi kan inte se svenska 5an men vi kan kolla finska yle där dom har svenska kommentatorer, tack och lov. Vi kommer att kolla längdskidor, skidskytte och slalom i mån av tid. Resten får man läsa sig till var medaljerna hamnar.

Trevlig Helg1













söndag 4 februari 2018

Nu hemma!


 Först skall ni få se lite bilder från sista dagen på den blåsiga, kalla, regniga ö. Fast det brukar inte vara så sade de som varit där tidigare. Det var väl för att vi var där. Det blev aldrig varmt i lägenheten, solen nådde aldrig dit dom gånger den var uppe och stora springor under balkongdörrarna och bara tolv grader på natten!! Så vi klädde på oss och lade till och med badhanddukarna över oss när vi skulle sova. Men nu är vi hemma och eldar i köksspisen så vi har 24 grader inomhus de ni!!!

Nu till stora ö-turen som inte blev så stor. En lite besvikelse, på 4 timmar och samma vägar flera gånger.



Här är vi på västra sidan och den svarta stranden. Här rekommenderar dom att man inte skall bada, finns farliga strömmar som kan dra ut en i havet.



Här är vi en bit på väg till grottorna som öborna gömde sig i under andra världskriget. Vi gick inte ända fram för min fot klarade inte av dom steniga och ojämna stenar som vägen bestod av.



Efter det skulle det bli lunch,  nog kunde hålla sig för skratt. Griskött med två kanariska potatisar med mojosås på, lite tomater på ett fat och bröd som man kunde doppa i olivolja. Det fanns många hungriga kattor som gick och jamade under borden. Och hos mej fick dom mycket mat. Efter det skulle vi smaka på vin och likörer som dom gjorde där. Men inte heller det föll oss väl ut på läppen...



Så till en Aloe Vera fabrik i närheten, där inhandlade jag en flaska att smörja på mina händer. Som nu har blivit bättre så jag kan knyta ihop handen igen. Så nu skall bara det nya skinnet få bli lite starkare så kan jag börja använda dem fullt ut. Efter det så blev det hemresa  med bussen på knappa fyra timmar. Hade vi åkt med en annan buss så hade vi varit borta minst 6 timmar och även besökt en getfarm som jag hade velat se. Men, men ibland gör man fel val...



Inne i området där vi bodde hade dom många fina kaktusplanteringar. Köpte med hem tre små kaktusar och så snodde jag ett skott från hotellområdet. Alltid spännande och se om man kan få liv i dem här hemma. På kvällen var vi ut och åt med våra grannar och där föll smaken på läppen. Vi hade en trevlig kväll. Dom skulle stanna 12 dagar till men dom längtade hem redan. Det blev för långt när vädret vart så dåligt.



Så den 1 februari tog detta flyg oss hem till Arlanda och allt gick bra. Så tog vi nattkvarter hos kusin Benke innan vi följande dag tog Rosella hem.



Där deltog vi i musiktävlingen och jag vann första pris! Värde av 500 kronor säger dom. I alla fall resebiljetter för två och även buffemiddag för två. Så det kan vi utnyttja i vinter om det blir för långtråkigt att sitta hemma. För nu blir det inte nån längre resa fören i mitten av april.