Inte några roliga besked...

Om min stackars fot. Fantiserade om att det går nog fortare nu att hoppa runt på kryckor än förra gången. Då får jag beskedet efter att hon sett skiftröntgen, att den är i uselt skick! Inte bara gamla operationen som var fel, har flera artrosangrepp i flera leder, så hon kommer att måste ta bättre ben från hälen för att kunna reparera foten. Och minst 3 månader med gipsad fot! Så först två veckor utan att sätta ner foten och sedan bara lite lätt om jag går på kryckor, så det blir nog rullstol i många veckor suck...

Jag bönade och bad att hon skall göra det i januari så jag kan få gå normalt i sommar åtminstonde. Hon kunde inte lova nåt, men jag blev till slut skickad på EKG och blodprov och så fick jag träffa narkosläkaren. Så jag hoppas nu att det blir i januari...

Fy tusan, jag kommer att krypa ur skinnet innan gipset är borta, det får väl bli några kortare turer med husbilen i vår, men än har jag inte kastat yxan i sjön. Det kan kanske blir bra till slut, måste reparera den här foten för jag vet att jag har flera leder som står på tur att krackelera.

Nu skall jag se till att njuta av det lilla liv jag har, för i morgon är det 'LILLA JUL' då skall jag stå vid spisen hela dagen och laga lite smått julmat. Som min inlagda sill, egen gjord kålrotslåda till några skivor julskinka, rullsylta, så janssons frestelse lagad från grunden och så tar jag och lagar lite chokladmousse. Det får inte vara för mycket bara en föraning om vad som komma skall.
Fast den riktiga efterrätten skall komma och vara hos oss, August! Petra skall ut på galej en stund sedan kommer hon hit och sover över med honom som inte kan vara så länge utan sin mamma.

Så får mannen se till att all julbelysning är på gång och jag måste en sväng upp och hämta lite grå lava att sätta i adventsstaken, det är ett måste.
Ponera nu att jag kallade det för lava, för mossan den är grön och mjuk. ;-)

Sverigetripp i morgon.

Vi far över i morgon och tar en shoppardag, så får vi övernatta hos kusin Benke. För torsdag förmiddag skall jag infinna mej på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Då skall foten skivröntgas och strax efter det så skall jag få träffa ortopeden. Då skall vi se när hon har tid att operera om foten. Helst skulle jag vilja få det gjort i början av januari för att var klar till vårens resor.

Men sånt där lär man knappast få bestämma själv, men önskemål skall jag nog lägga fram.

Sedan tar vi oss hem och vet lite mer om framtiden, så att vi kan planera resan till Malta.
För den skall göras före operationen...

Mörkerpromenad!

Kände att en promenad var behövlig eftersom det har blivit skidor i soffan ljusaste tiden på dagen. Hoppas att skidorna skulle ske kvällstid framöver.
 Nå jag tog mannen med mej och for in till byn där jag tänkte att det finns gatubelysning. men det var inte mycket med den för dom håller på bygger om vägarna där så vi fick treva oss fram i mörker på gropiga vägar men grävskopor i vägen. Kunde konstatera att jag har rysligt dåligt mörkerseende.

Ficklamporna var ju hemma men nästa gång skall dom med. Här knatar man på i 3 km och förbränner endast 171 kalorier!!! Tänkte ju äta glass med gott samvete i kväll men det får nog bli en liten kula verkar det som.

Så har vi stora nätet ute, vi tänkte fiska lite till dom där sverigelänningarna vi skall våldgästa i veckan när jag skall till Uppsala och röntga min fot. Nå, 3 sikar har vi nu som vi tänker röka för dom ligger nu i saltlake. Nu skall det börja blåsa upp, så i morgon får nätet ligga ifred men på tisdag skall det upp.

Inga-Lill: Vi kommer via dej på onsdag morgon med lite fisk...

I morgon har vi bara en månad kvar till julafton!!! Håhåjaja.

Vad har du i ditt kyl/frysskåp?

Det var en sådan dag idag!

 Då blev det till förrätt en knäckemacka med rökt sik och reumouladsås på. Så hade 4 små tjocka grillkorvar i frysen som behövde ätas upp innan jag möter dem i dörren.
Så jag startade upp grillen för dom där ynka korvarna och det får mej att minnas denna vits:

När gubben säger till sin fru att hon är stor som en skördetröska över rumpan. När kvällen kommer och han blir lite sugen, då säger hon: Inte tänker jag starta skördetröskan för ett litet halmstrå...

Så även en lillördag kan få bli lite festlig med ett eller två glas rött till korven och så är bastun på.
För i morgon är det en sån där tråkdag igen med så lite mat som möjligt.

Fågellivat...

Nu har vi fixat en ny fågelstation, så nära fönstret som möjligt. Så man kan skrämma iväg kajor, kråkor och skator som åt upp alla nötter och talgbollar när dom hängde i äppelträdet.

Som mest hann jag räkna in tio småfåglar av blåmes, talgoxe och svartmes samtidigt på bordet. Nu måste jag inhandla mera nötter för dom är populärast. Sedan är den långa röda korven och längst ner på skalan kommer den gröna runda talgbollen. Sånt kan jag se nu när jag har dom så nära inpå.

Ett av dom sällsyntare gästen är Mindre Hackspett som kom en sväng hit idag. Har sett den nån gång för länge sedan en smällkall vinter.

En vanlig gäst är ju Hacke Hacksprätt, för han kan sprätta runt sig han, Men då brukar grönfinkarna och bofinkarna städa efter honom på marken.

Nu har jag några önskegäster att spana efter i vinter. Det är talltita, entita och tofsmes...

Mera mat...

Men nu är nästan allt närproducerat!

 Idag fixade jag till en guding som är skjuten här på Åland. Med åländska potatisar och dom smörslungade morötterna är från granntanten. Grädden som jag använde i såsen är från ÅCA. Alltså från vårt eget mejeri här på kobben.

Efterrätten var en fransk äppelkaka (Tarte tarin) gjord av mina egna vinteräpplen som vi plockat ner och lagt i lådor med tidningar mellan varven så dom skall hålla länge.
Åpplena stektes i äkta Åländskt smör, men sen sket det sig!!!

För det skulle vara lite socker med där och så hade jag mördegsplattor som skulle över äpplena innan dom skulle in i ugnen. Och så serverade jag Ekströms vaniljsås till.
Lite lat var jag som inte vispade upp den till en fluffig massa det ångrade jag. Men annars var allt gott.

Friluftsdag!

 I morse vaknade jag sent, så all dimma hade lättat och jag fick se solen skina över viken med det rika fågellivet som finns där.

Så vi tog vår postenrunda som är på 2 km. Foten är alltid bättre på morgonen. Efter lunchen som var en kycklingsoppa (påssoppa) så fortsatte solen skina, så jag fick mannen med mej på min cykelrunda på 12 km. Fast sedan när jag skulle gå efter kaffepausen så sade foten stopp! Jäklar vad ont jag kan ha i den, så det blev en stark värktablett och lite vila tills den kändes någorlunda. Jag hoppas innerligt att jag kan få foten  om opererad så fort som möjligt i vinter så jag är  någorlunda lätt på foten när våren kommer.

På eftermiddan tog vi en tur till stan och Lennart hjälpte till att installera en ny dator till syrran som hade hastat över till Norrtälje och köpt. Dom hade ett bra erbjudande på Elgiganten men inte fanns den här på Åland. Sen gnäller köpmännen att vi far till Sverige och handlar men vad skall man göra?

Som nu när vi skall börja spela boule på torsdagar så ville vi skaffa egna klot. Men dom enda klot som fanns här på en sportaffär var skitdyra 3 st för 150 € (1500 kr). När dom kostar 99.50 kr för 6 stycken på Biltema. Så nu väntar vi och ser om Pålle kan köpa dom åt oss på fredag när han är över till svenska sidan. Vi kör med lånade till dess ...

När vi nu var i stan så passade vi på att sabba alla kalorier vi tappade på promenaden och cyklingen.

Så då klämde vi oss varsin kebabtallrik, och det var jäkligt gott.

Favorit i repris...

 Flera som läser min blogg vill att jag skall skriva mer recept. Men nu är det så att när vi fastar två dagar i veckan så blir det inte så mycket nya maträtter att prova på. För då vill man ju äta ett säkert kort dom dagar vi får äta

Jag skulle nog kunna sluta med fastandet och prova på nåt annat för det händer inget med min kropp, står och stampar på samma ställe. I och för sig skall jag väl vara glad åt det. Nu är det mannen som gärna vill fasta för det syns på honom att han har minskat. Så har hans höfter blivit lite bättre, det tror jag att beror på att han är mer i rörelse nu, än när han jobbade. Då satt han på bryggan i sex timmar så ner till mässen och äta och sedan lägga sig så han orkade med dom andra sex timmarna på dygnet. Så höll han på i en vecka inte undra på att höfterna växte fast...

Idag gjorde jag mina abborrfileer så här kommer receptet igen med lite bilder, dom blev mycket goda.

Det skall vara byxade fileér så alla ben är borta. Vänd dem i rågmjöl, salt och citonpeppar. Stek dem sedan i riktigt viligt Ålandssmör.

Blanda ihop 2,5 dl grädde, hackad dill och 1 msk fransk senap. Smula en fiskbuljong över fisken och sedan på med gräddblandningen. Så får det koka ihop en liten stund och serveras med några mjälla kokta potatisar.

En dag i fiskens tecken...

Herre Guuud vad fisk vi fick idag!

Lennart ville lägga ut två nät för att komma åt gösen. Det gjorde vi men sedan idag när vi tog upp dem i ett härligt höstväder då var det sik, sik och åter sik. Två abborrar och en gädda som fick simma vidare.

 Men komma hem med 35 sikar det suger lite...

Det ordnade sig till det bästa i alla fall. Granntanten kom och plockade åt sig sex orensade sikar och så delade vi ut till höger och vänster till dem som kom hit och hämtade.
Så till slut blev det tio sikar som jag frös ner.

Tur att vi fick av Pålle till julklapp en mackapär så vi kan vacum förpacka fisken. Då håller den dubbelt så länge i frysen. Den är guld värd.

Till på allt hade Lennart satt igång en deg som han gör av havregrynsgröt och bakar den alldeles själv.
 Så han skulle hinna med den också, mitt i allt nät och fiskredande. Så där stod jag och finputsade sikarna och Lennart gräddade för glatta livet. Men nu är frysen full.
Hmm det har blivit trångt i köket !

Efter all fiskhantering så ville jag ha kyckling. Så det blev kyckling i en god sås till middag, i morgon får det bli abborre för det fick vi också idag. Men nu har jag satt på bastun för det känns som jag har fiskfjäll i håret och så lurar jag dit mannen med, lockmedlet är lite bubbel...

100 år sedan !

Idag är det 100 år sedan vår mamma föddes och fick namnet Doris Lea Viola Andersson. 

Sedan bytte hennes föräldrar namnet till Palmqvist. När hon blev vuxen bytte hon själv genom ett giftemål namnet till Lindroos.

Vi som minns dej glömmer dej aldrig, med dina roliga kommentarer och dina saltkar som du vandrade runt med i rullatorn när du blev gammal.

Själv är jag jäkligt nära saltkaren också! 

Häng med på vår fisketur...

Nu har vi haft ett stort nät ute sedan i fredags, det är på det dom stora sikarna kommer. Abborre och annan skräpfisk fastnar inte i det. Inte heller dom små sikarna.

Nu drar vi iväg. Igår blåste det så mycket så vi kunde inte ta oss ut. Nu har vinden dragit efter andan så vi måste vara snabba nu, man känner att den är på gång igen.

Så åker vi igenom en muddrad kanal.

Här går det undan när vi passerar en året om boende och en sommarstuga. Svårt när båten guppar...

Ännu en sommarbostad

Här bor Andrea med sina 4 barn och man förstås

Här ligger nätet. Som sitter fast iland och ett ankare i sista ändan. Men nu skall det upp...

Puh, nu är det uppe, lite kracklade det, men det blåste så båten kändes som ett äggskal på vågorna.

När vi kommer hem så hissar vi upp båten så den ligger tryggt där sedan hela vintern.

Största strömmingen jag sett får bli kråkmat.

Han gillar att använda sprutan för att få rena nät.

Mitt jobb att plocka tillbaka nätet i bunken, under tiden grovrensar Lennart fisken.

Två av sikarna hade rom i sig, som jag nu skall försöka ta vara på efter alla konstens regler.

Fyra sikar blev det. Dom två största vägde 1,5 kg en vägde 1,2 och  en vägde 1 kg.

Nu skall dom få ligga i saltlake tills i morgon då vi skall röka dem.

Nu har jag vispat och spolat rommen minst 50 ggr. Så alla hinnor kommer bort. Nu skall den portioneras upp och saltas och in i frysen. Jag vill ha den fryst innan jag inmundigar den med peppar, salt, hackad lök och smetana. Det är mat för alla gourmander det.

Hälsat på förfäderna...

August undrade om han hade några förfäder?
Så Petra och jag tog en tur till kyrkogården för att hälsa på dem. Han kunde nog inte riktigt förstå det hela för han hade bara full rulle runt alla stenar, försökte nog säga att här skall man gå lugnt och stilla.
Fast jag vet att min mamma bryr sig inte om hans framfart i alla fall, skulle vara glad att det är fart på killen.

Här vilar min mor och far och hans bror. Brodern Karl dog ung endast 21 år gammal den 1. 10. 1930

Några gravar ifrån vilar min farfar och farmor och en son till dem Aldur 17 år, som dog 5 månader före Karl. Tänk vad grymt att mista två barn på några månader.

Det är nog bra med lite eftertanke och få tänka på våra förfäder. Fast det gör ju jag lite nu och då eftersom man håller på med släktforskning.
Namnet Lindroos var det en förfader Gustaf Johansson född 1814 som tog det efternamnet.