Lite födelsefirande i helgen.

Vi stack över till Stockholm på fredag för att uppvakta Casandra som fyllt 30 år för en månad sedan. När hon fyllde år var hon på ett stort nöjesfält i Frankfurt och åkte karusell. Det var hennes en önskning det!

Även Marcus tog sig tid att komma med. Killen man knappt kände igen när han gått ner 28 kilo sedan mars månad. Det var duktigt gjort...

Så när vi kom hem var det dags för det yngsta barnbarnet August som fyllde 10 år på lördagen. Så nu har mitt äldsta och yngsta barnbarn firats.

Här kör han en helikopter som kan släcka bränder.

Här är Augusts storebror Arvid 22 år.

Här en storebror till, Jesper 26 år.

Nu lite nytt om Ville Vilde.

Som jag faktiskt har fått krusa och klappa om honom! Han är otroligt kelen mot mej nu, men vi skall helst hålla till i uthuset där han får maten.

Han kom en kväll in i hallen och jag kunde klappa om honom där, men när jag försökte dra fast dörren då blev det full fart ut. Så instängd vill han inte bli.

Även en titt in i pannrummet blev det i går kväll. Här har vi en kattlucka som jag hoppas han skulle kunna börja använda. Har mat stående där innanför som jag hoppas han känner lukten av.

I kväll hoppade han faktiskt upp i famnen och snusade mig på näsan. Ett stort framsteg var det. Men han är tryggast om jag kelar med honom där ute i uthuset.

Idag såg vi han flera gånger utanför huset, det kan kanske bero på att han var hungrig. Jag lyfte på han härom kvällen och kände hur tung han var och vilken stor mage han har. Det är ju inte heller bra. Så nu skall jag ge honom mindre portioner.

Ingenting som hänt på en vecka så plötsligt...

händer två saker inom nån timme!

Vi ser att dom lovar bra väder för fiske så vi stack ut och lade ett nät. När vi kommer hemkörande in i viken och tar sikte på båthuset smäller det till i propellern!

Hoppsan vad var det tänkte vi, jag såg att det vispade på i vattenytan, vi svängde om och då fick vi se detta.

Vi hade kört på ett stim med idar och minst fyra låg döda, några andra stackare såg jag att simmade vidare. Inget roligt att se, så i morgon blir det att puttra ut och in i viken i sakta mak att dom hinner undan..

Så efter nån timme skulle jag ge mat åt Ville, tog god tid att sitta med honom medan han åt. Efter det började jag locka på honom och hålla fram handen. Och tänk! han kom fram och snusade och så började han kråma till sig så jag fick krusa honom och klia honom runt halsen. Kände en fästing och tjocka tovor på bakpartiet men inte läge att börja med sådant vid detta tillfälle,

Han blev så kelsjuk så jag tänkte, vad gör han, vet han hur sånt här går till. Så jag kliade en stund till och sedan sade jag till honom, nu räcker det!

 Vi måste båda fundera på vad som hände. Jag gick in och var helt euforisk, kanske han med.

Spännande och se fortsättningen i morgon.  Detta fattar jag knappt.

Efter 3,5 års matning, 1,5 år sedan vi fångade in honom och kastrerade honom. Nu i höst har jag suttit i 41 dagar nära honom när han ätit. Så till slut litar han på mej. Så då är det min tur att gå sakta fram.

Så har vi bokat in vår VÅRRESA!

Till Amalfi i Italien. I våras var vi och åkte på Donau i en vecka, det här är från samma resebyrå, så jag hoppas det blir lika bra. Till sådana här ställen kommer man inte med husbilen och sedan bli guidad runt och få reda på lite saker är bra.

Så låt vintern med Ville gå i en bra takt nu...

Ännu en vecka till ända...

sedan jag sist bloggade.

Denna vecka har Lennart fixat nya mattor till boulen från Vasa. Och i måndags var Lennart, Torsten, Börje och jag och skar till dem.

12 meter långa skulle dom vara och det blev sex mattor som räcker till 36 boulespelare.

Torsten låg på knä i 2 timmar och sydde dit avståndsmärken. Sedan skulle dom rullas ihop och dom gamla mattorna skulle föras bort. Dom lär väl hamna på soptippen så småningom.

I torsdags var vi 27 pers som invigde dem. Jag tyckte det gick bra att spela på dem, fast det knorrades nog på vissa ställen. Man kan ju inte göra alla nöjda!

Så börjar jag få närkontakt med Ville. Får sitta en liten bit ifrån honom medan han äter, bara jag sitter stilla. I går kväll ställde jag burken med fisk bredvid mina fötter, det tog ett tag men till slut kom han och åt upp fisken.

Han är så vacker men han har lite tovor på bakkroppen som det kliar i fingrarna att få ta bort. Fast dit har vi lång väg ännu Om vi nånsin kommer så långt att man får röra honom.

Så var jag igår på ett DNA cafe som Medis ordnar, Så vi kan få lära oss mera om alla funktioner som det programmet har. Det är ju ett helt nytt sätt att släktforska. Så alla ni som är lite intresserade skulle ta och topsa er och skicka till Family Finder. Nu verkar det som det engelska Ancastry inte delar data bank. För Lennart har en småkusin som skickade sin topsning dit, och hon har inte dykt upp bland hans släktingar. 

 Nu blev jag lite nyfiken på att testa mej där också. 

Idag har jag också inlett en ny tid i mitt bokläsande. Nämligen laddat hem en e-ljudbok! Blir så frustrerad när jag inte får sova på nätterna. Först somnar jag av en halvtimme om jag lägger mej vid 11 tiden. Sedan blir jag klarvaken och brukar hitta sömnen först vid 5 tiden. Så då låg jag och funderade ut att man borde lyssna på nån bok. 

För att ligga och läsa klarar inte mina armar och ögon av.

Helst skulle man ha en bok med en släpig röst som malde på att 'Inger sov nu, Inger sov nu' osv...

När jag kollade på böcker att låna så stod det En familjesaga i 22 böcker. Den passar bra sade jag till mannen som sköter det tekniska.

Så när jag började provlyssna upptäckte jag att jag läst dom för nåt år sedan när jag satt med opererade foten i luften.  Men det gör inget, dom var bra, så nu längtar jag till kvällen, så jag får gå och lägga mej, haha..

Så kan man ju sticka på samma gång också. Synd bara att man får bara låna en bok i veckan.

En fotoblogg...

blir det idag om vad som hänt sista tiden.

Varit på kalas hos Petra som höll en försenad 70 års middag för mej efter som jag vägrade själv att ställa till med nåt. Nu har man ännu en gång klivit över en ålders tröskel som skall föra mej ut i det okända.

Här firade jag med 4 av mina barnbarn och deras flickvänner, dom andra två var på Bali och i Stockholm.

Mellan dom blåsiga dagarna har vi fiskat. Mest sik kom det och ibland en gös.

Så fick vi ta del av fjärdens guld, sikrom. Det tackar man inte nej till.

Så kör jag stavgång några gånger i veckan och minst 3,5 km skall det vara. Att det blev över 4 km igår det tackar jag för. Jag inser att jag måste hålla igång lederna för min artros som sitter överallt utom i käkbenen, för det tar inte ont att äta mat .

Så tvingar jag in den motsträviga mannen två ggr i veckan in i bastun. Läste om att det finns vetenskapligt bevisat att hjärta och blodomlopp får ett gympa pass om man sitter minst 20 minuter. För nu skall vi försöka satsa på att bli 75! Så då gäller det att kämpa på.

Idag kämpade vi med en stor tjock björkstam att få den klyvd. Vissa var så tunga så han måste klyva dem i fyra bitar med motorsågen för att få upp den på klyven.

Envisa och tjuriga var dom men vi fick dem till slut i sådana bitar att dom går in i pannan. Nu har vi 38 häckar fulla med ved plus denna hög. Som skall plockas in i en häck när vi får nån tom.

Jag gnäller att jag får inte elda så mycket, det är ju så varmt ute än. Men ved har vi så vi klaras oss säkert 3-4 år framåt. Men det är  ju roligt att jobba på vedbacken. Då får man ju träna upp muskelstyrkan som lär vara så viktigt för oss äldre.