Tänk vad lite man vet...

Om växtligheten! Ändå har man legat i lök och gurkland och rensat ogräs sen man var liten. Men jag kan vitrot, mållor och rävsvansar. Min blomguru var hit en dag och då gick vi igenom växtligheten runt huset och jag svor ve och förbannelse på alla grodblad som växer upp. Men då sade hon det där är inte grodblad, det är tussilago!

Så så här ser tussilagon ut på sommaren när blomman vissnat ner. Ifall det finns fler som är så ovetandes som jag om våra växter runt oss.

Nu har vi full fart här hemma. Har hunnit baka bröd, och förberett en smörgåstårta, till staden och handlat, haft några kaffegäster. Och så har vi fastedag så det gäller att inte stoppa nåt i munnen när man håller på med maten.

Lennart han har hämtat hem en kultivator som vi efter mycket möda och besvär fick fast på traktorn.

Nu skall han köra runt med den och försöka slå sönder leran som dom lade upp i våras när dom muddrade. Så att vi sedan kan få någorlunda jämt att man kan köra med gräsklipparen och hålla efter vassen. Med vassen för vi krig, på sommaren vinner den men på vintern vinner vi över den...

 Nu har vi sån tur att det har ju torkat upp bra i sommar, för i juli har det inte kommit många droppar regn. Fast jag står med hjärtat i halsgropen och är rädd att han skall köra fast med traktorn, det stora åbäket som jag tycker vill stjälpa. Har lovat mej själv att in i den får han mej inte.

Men det kommer att ta en tid innan vi kan köra med gräsklipparen där för det kommer upp så mycket sten som vi måste plocka bort först. Men nästa vår har det nog legat till sej under all snö som skall komma i vinter...

Nu tycker jag det räcker...

Sommaren kom när man minst trodde det! Det brukar ju regna och blåsa i fruntimmersveckan och när det är Rock Off.  Men inte nu...

Nu har jag suttit inne i flera dagar och nu har dom lovat kanske lite svalare och det tackar jag för om det blir så. Över Sverige skulle det komma ställvis skurar men knappast når dom hit. För nu är jag trött på att gå och trampa på här inne. Är det vinter och kallt kan man klä på sig och gå ut och även få lite frisk luft.
Sigge stackarn han orkar inte mycket nu och Kassimirremirremurr han kommer fram från sitt gömställe när solen har gått ner. Så djuren lider och jag med dem.

Tycker nog att det kan få vara sommar och varmt men för mej är det tillräckligt med 25 gr.
Man orkar inget nu, det är väl ingen som vill baka, dammsuga, klippa gräs, rensa i blomlanden, cykla, gå raska promenader utan att börja må dåligt.

Jag vill inte sitta stilla och flämta, vill hellre flämta för att jag uträttar något!!!

Vet att när vi skall ut och resa med vår husbil till sydliga länder kommer dom att ske en sen höst eller tidig vår.

För det skall vara gött att leva.

Grattis mannen!

Som fyller riktig pensionär idag.
Vad passar bättre för honom då än att jobba på sin födelsedag!

För så har hans liv sett ut arbete, arbete och åter arbete. Men det har han också trivts med.

Fast nu kändes det som han hade så mycket att göra här hemma egentligen, men lovat är lovat och görat här hemma finns kvar. För jag tänker inte göra nåt av det han kan göra.

Nu har jag varit i och blött mej!

Det var riktigt skönt och många år sedan.

Kanske det händer igen för nu är det för varmt för mej. Nu håller jag mej inne och stilla framför fläkten som går på för fullt.
Sigge mår inte bra heller av värmen. Han har vägrat komma med efter posten i två dar, fast idag tog han en bit och så väntade han in mej i skuggan när jag kom tillbaka.

Det enda som går för fullt nu är tvättmaskinen, för nu skall täcken och kuddar passas på att fräschas upp.

Neo var med och simmade, han är ett riktigt vattendjur. I kväll kommer han hit och skall vara här några dagar för hans andra mattar är upptagna, så för hans skull måste jag väl i plurret igen.

O hej och hå...

Vad denna sommaren går!

Men nu skall det lugnas sej lite, för idag börjar min 'Stilla Vecka' den enda denna sommar.

För nu skall mannen in på en veckas extra jobb. Fast nu känner han att han egentligen inte skulle ha tid. Nu har han fått upp pensionärsfarten. Vi kommer knappast att få tråkigt för vi har hur mycket som helst på våra agendor denna höst.

Nu har vi varit på stugan en vecka och då tog vi med hunden och katten med i husbilen, för att se hur det skulle gå så övernattade vi i Tierp, halvvägs upp. Det gick väl sisådär, för katten han jama och ville ut efter vi lagt oss och det gick ju inte för sig, men när det började regna så blev det vår räddning för då var han nöjd att vara inne.

 Så här ville dom ligga, framme vid våra fötter. När vi körde, fast det fanns gott om rum under bordet och i sängen tänkte jag att katten skulle ha det gott, så småningom hittar dom nog sina platser. Man märker hur lång Sigge är i kroppen när han skall var runt fötterna när man skall röra sig i bilen.
Inte dom bästa bilderna men det blev inte bättre men dom var så gulliga när till och med Kassimirremurr fick använda Sigge till kudde.

Skönt var det med AC i bilen främst för djuren, ute 27 grader och inne 19. Så vi ville knappt stanna för vi ville undvika värmen.

Fast vi stannade till i Uppsala och jag köpte mej en ny surfplatta för den förra hade gett upp. En sån måste jag bara ha om jag än så länge bara använder den till att spela Wordfeud på. Lennart köpte sig en tv med antenn till husbilen. Så jag tror nog vi har blivit lite prylgalna...

Och så till värmen!
Som jag har så svårt med, får ju nästan panikångest när man inte får luft. Nu är det skönt att jag får vara hemma under denna hetta för då håller jag mig inne med alla dörrar på vid gavel så det får fläkta på ordentligt, så kan man gå och ta sig en svalkande dusch mellan varven. Stackars människor som skall trängas i städer och djurparker och alla andra måsten som skall upplevas under sommaren. Även mannen sade att det skulle bli skönt på jobbet för där har dom inte heller denna hetta.

Mycket att fira idag...

Har varit på en riktig traktorfest och firat Håkan o Ann-Britts och Torbjörns traktorer som är 428 år tillsammans.

Sedan har Ann-Britt fyllt 50 tidigare i somrast och i tisdags blev Torbjörn 10 år, och Håkan blir 67 nästa vecka. Så där blev det 127 år. Så har vi Irene som blir 8 år i höst, 135 år blir det då.

Så här kommer lite bilder från dagen.

Här hade Torbjörn lite uppvisning på gården av den äldsta traktorn. En Bolinder Munktell med kultändarmotor från 1949.

Här tog gästerna plats i en fint upprustad dyngspridarsläpvagn. För nu skulle vi ut på traktorsafari!

Dom här tre fick inte plats i släpet så dom fick åka i bakliften. Sedan körde jag traktorn som var en Fordson Dexta 1961. Det var säkrast för mina knän.

Lennart körde hem gästerna på släpet med en Deutz från 1959.

Så ser den ut!

         Märket är en Dethleff Globe S och själva bilen är en Fiat som är nog det vanligaste märket.

Så var bilen vår...

Här har vi kommit ner till en by utanför Frankfurt som heter Rödermark.

Dom hämtade oss med husbilen från flyget, så fick vi en visning av bilen så vi kunde kolla att allt stämde som dom lovat.

 Dom var noggranna och ärliga så vi hade inte köpt nån gris i en säck.

På kvällen åt vi en gemensamma middag på vårt hotell. Det blev snitzel naturligtvis...

På detta hotell bodde vi som var mycket bra.
Vi var ut och gick efter middagen för att skaka ner all mat, men ändå hade jag svårt att sova!
Tänkte på bilköpet som skulle ske på morgonen om det verkligen var rätt val? Så grubblade jag på hur Lennart skulle kunna ta oss helskinnade hem i all den trafik som fanns där!
 Så brände det i magen efter all mat.
Som tur var så snarkade Lennart på bra och samlade krafter inför morgondagen.

Som började med en jättegod frukost, massor med pålägg och som avslut en stor skål med färsk frukt och varsitt ägg under grodan.

Så dagen började bra!

Affären löpte också på bra, dom hade förberett allt bra med brickor och försäkring till bilen.
 Så strax efter vi startat var vi in och köpte lite vatten och frukt till oss innan vi satte fart till Autobahn. Vi körde till ett ställe som hette Lüneburg där vi sov vår första natt och det gick så bra så. Efter det satte vi fart mot Rostock där färjan till Trelleborg skulle gå klockan 15.00. Vi hann bra dit efter lite nyttig lärdom med GPSen. Vi lärde oss det att man skall inte välja kortaste vägen för då hamnar man in i skogen eller ut på åkrar.

Så åkte vi med båten som hette Huckleberry Finn och det tog sex timmar. När vi kom av båten körde vi ca 15 km till Smygehuk där vi stannade och övernattade vid fyren.

Så på morgonen innan vi åkte vidare så gick vi ut på Sveriges sydligaste udde. Så nu har vi kvar att ta oss långt norrut  någon gång i framtiden.

Under hemresan blev vi mer och mer bekanta med bilen som skall få namnet 'LEONA' vi har varit och beställt bokstäver i rött i dag till den.

Allt känns riktigt bra med den och vi får väl hoppas det fortsätter så...

Nu verkar jag vara där...

Där syster Berit varit ett bra tag!
 När jag säger åt henne att hon skall gå ut och gå, då svarar hon, det går så långsamt. Först kommer det en tall sen kommer det en tall till...

 I kväll när jag skulle ut med mina djur, så springer Sigge i full fart förbi mej och efter kom Kasimir i en stor spurt för att vara en katt som inte är jagad.

Tur att mannen var med så han kom fatt dem. Då kände jag mej som en snigel på ett tjärat bräde.

Men i morgon! Då börjar saker hända. För då far vi över till Svedala och övernattar där för att sen ta flyget ner till Frankfurt via Kastrup. Där skall vi träffa husbilsförsäljaren, kolla att bilen är vad han lovat. Bo på hotell på natten där. För att sedan registrera in bilen på förmiddagen och göra köpet klart, för att sedan börja vår resa hem!!!

Vi har många rutter att välja på så nu kanske lotsen måste börja tänka i nya banor, har i alla fall bestämt att nån jäkla autostrada som man jagar minuter på blir det inte för oss. Vi får köra lite längre tid och se oss om kring, men fort hem till Sigge vill jag ändå.
 När vi har han med oss, då får det gå i maklig takt, för hans tid rinner ut för snabbt ändå. Vi har även tänkt att ta med Kassimirremirremurr på våra längre resor höst och vår. Det får vi träna på i höst.

 Oj, vad spännande tider man går emot, hoppas jag!