onsdag 26 april 2017

Skall försöka sammanfatta dom senaste dagarna...


Vi tar oss från Zagreb in i Ungern. Där var det lite hårdare gränskontroll. Passen visades till två olika personer och bilens papper ville dom också ha. Så till sist en titt in i bilen. Kanske hon ville se om jag bäddat?

Vi stannade vid en stor insjö som hette Balaton. Nu ser man att standarden sjunker på sanitära utrymmen. 

Efter denna ställplats så tar vi oss till Budapest. Och vi var verkligen inne i Budapest innan vi kom till vår camping. Här kommer några bilder jag tog genom staden.



Bron som bilarna kör över från Pest till Buda. Alla broar sprängdes under andra världskriget men byggdes upp så snarlika som möjligt.



Här susar vi genom staden. För sedan när vi åkte med Hop on hop off bussen åkte vi förbi här också. Men det gick inte att få några bra bilder från bussen. Satt folk i vägen hela tiden. Mycket turister i denna stad. Som vi nog kommer att återvända till med flyg och kanske prova på att bada terminalbad. Det skall ju bota sjukdomar sägs det...



Här kommer vi till vår camping i Budapest. Liten smal bro och mycket blommor. Campingen var mycket bra och många husbilar här.  Det var tyskar, holländare och ganska många italienare. Och så kom Lennart och sade att han såg en finne. Jo jag vet jag har en på hakan svarade jag, men han menade allvar...



Men vi såg honom aldrig. Lika bra det för man lär väl inte kunna prata med honom. Första stället vid  Balatonsjön när Lennart packade in elkabeln till vår bil så kom en kille förbi och sa Homenta!
 Lennart svarade samma men  det blev inte mer...

Efter vi gjort klart på Campingen och duschat upp oss var vi redo för staden. Fick lite information från receptionen, så vandrade vi i väg. Första bussen hittade vi snabbt och tänk! Att alla över 65 år åker gratis på tåg, tunnelbanor, bussar och Metron där. Så jag var beredd att nu blir det åka av.

Det blev det också, lite fel med någon buss innan vi fick reda på att skall man ner till gamla stan så gäller Metron. Jag stod där och nojsade att vi kan väl ta en taxi. Men sterbhuvvet gav sig inte och till stan kom vi. Ett tu tre satt jag på en Hop On Hp Off buss, Inte hann jag äta eller pissa,



Men efter en timme fick vi piss och drickpaus i tjugo minuter. Efter att vi steg av bussen, vi åkte runt i två timmar, var vi och åt lite innan vi skulle ta oss tillbaka, Först med tunnelbanan som vi måste byta för att komma på rätt linje till bussen. Läsa deras text är inte det lättaste. Så man fick hitta på nåt som man kunde säga på svenska så vi skulle veta var vi skulle stiga av.



Nå, vi kom av vid rätt station med Metron. Så nu skulle bussen sökas upp som skulle gå hem till Campingen.



Rulltrapporna i Metron gick med en rasande fart. Så först visste jag inte om jag skulle komma av med livet i behåll. Men hoppade man av raskt gick det. Ja allt får man vara med om när man reser med Lennart. Det är ett stort äventyr och man får uppleva mycket och se folk av alla slag. För sätter man sig i en taxi och åker från punkt A till punkt B ser man inte så mycket. Roligt har vi, fast det kan krackla ibland...

Nu skulle vi lämna Ungern och ta oss in i Slovakien. Där var det ingen gränsbevakning bara att köra igenom. Vi hade lagt in koordinaterna på en camping men när vi kom dit var den stängd och även nästa som vi sökte på. Dom pustade väl ut efter skidsäsongen. Skulle öppna i maj först.



Här kommer lite bergbilder. Men Slovakien är nog ett fattigt land. Såg några kåkstäder som var uppbyggda på murade gamla uthus som dom satt pressenning över och där lekte barn och kvinnor satt med barnvagnar. Då skar det till i mitt hjärta att måste folk leva så?



Förbi dom bergen tog vi oss för att komma in i Polen. För när vi inte fick tag i nån camping satsade vi på Krakow. Vi körde ändå bara lite på 400 km. Tog ju lite tid när man skulle upp och ner för dessa berg.



Snö fick vi uppleva men det var 16 grader varmt ute i alla fall. Nu är vi i Krakow för andra natten.Får byta lite platser för att hitta en med bra internet. Idag gick det bra. Vi har upplevt Saltgruvan i Wieliczka. Men det skriver jag om i nästa blogginlägg.

Inga kommentarer: