lördag 14 augusti 2010

Nu är jag hemma!

Och nu är resten kvar av min rehabilitering...

Jäkla skönt att komma hem men så tuff är man inte som man önskar, det är bara att inse att sånt här ingrepp tar sin tid att läka det lär knappast gå så fort som jag önskar.

Och så har jag inte varit en riktig lydig patient heller för sista natten på sjukhuset var inte rolig!
Fullproppad med värkmedicin som jag fått i sprutor och massor med voltaren så min mage brände som eld sista natten och medicinsmaken stod mig långt upp i halsen då beslöt jag mig för inte en jäkla voltaren till, men det sade jag inte till dem där, den jag fick av dem där på morgonen slängde jag och så tog jag min egen ourudus istället. På natten när jag låg i sängen skakade sängen och jag som vi skulle sova på en centrifug och det var för att värkmedicinen från alla sprutor gick ur kroppen, jag tänkte 'skaka på bara' det här skall jag nog klara och på morgonsidan var det bara lite vibrationer kvar...

Som tur var så var kvällsflyget hem fullbokat så jag fick fara med morgonplanet, det är guld värt att få komma till sin egen säng.

Nu känns nog benet lite ömmare än det skulle ha gjort med all voltaren i kroppen men jag vill inte ha nåt blödande magsår så jag fortsätter med mina egna värkmediciner o så kan man alltid påta i sig nån extra panadol...

Sedan skall man jumpa också o det känns inte så bra men det är bara att försöka göra det så mycket jag orkar, det skall väl ta sig så småningom.

Nu skall jag gå och sätta min skötare i jobb här hemma, det första han fick höra i morse var att skötarna var uppe före mej på förra stället här var jag först uppe...

2 kommentarer:

Louise sa...

Fint att se att du är hemma igen! Se nu till att ta rehabiliteringen på allvar och i den takt det krävs så ska du se att allt blir bra till slut.

pålle sa...

Vælkommen hem Mommo!