Till det skall jag återkomma, bra att man har alla lemmar i behåll.
Efter att vi lämnat Belgien tog vi oss till Holland, så tänkte vi att när vi är så nära det berömda 'Blomstertåget' skall vi försöka se det. Alla Campingar var överfulla, då hade vi hört om en ställplats vid en kanal nära Keukenhof, så vi for dit. Plats fick, men där är det fricamping som gäller och ingen internet kontakt. Där stod vi på torsdagskväll med ca 150 andra husbilar.
Så på fredagen gjorde vi ett nytt besök på Keukenhof. I fjol var vi lite för tidigt där ( 8 april) Men nu var det full blomstring och massor med folk.
Tog massor av bilder av vackra blommor men kan inte ladda ner alla här.
Vacker liten insjö bland alla blomsterarrangemang.
Så dessa fält fulla med tulpaner och hyacinter som fanns överallt i dessa trakter.
Så till denna lördag! Vi vaknade när brödbilen kom tutandes. Så vi gör som alla andra köper oss baugett till morronkaffet. Brödgubben hade aldrig varit med om så många bilar som i år. han fick ringa efter mer bröd. Nu säger dom att det skulle vara sista året som bilarna står där. Bönderna slipper inte fram med sina traktorer.
Fredagskväll tog vi cyklarna och räknade bilar vi kom till 220 st. Men fler kom efter det! Längst fram fanns det en liten plätt att svänga runt på. Och så alla holländare som kom körandes med sina så bilar för att se på detta spektakel.
Så tillbaka till lördagen, när vi tar våra cyklar och cyklar till Sassenheim där tåget skulle komma 12.20. Vi cyklade först 7 km dit och först var det barnens blomstertåg.
Där var det alla småbarn med sina pyntade cyklar och ungdoms blåsorkester som tågade fram.
Sedan väntade vi och väntade tills kl blev 14.00 då fick vi reda på att det stod lite längre bort och stilla. Då gick vi dit och kollade på det.
I år hade dom Thailandtema på tåget. men det var folk överallt man kunde inte få några bra kort. Kallt och blåsigt var det +9 grader! Så sedan skulle vi cykla tillbaka. Värsta cykelturen jag haft i mitt liv! Folk överallt, ungar som hoppade ut på cykelbanan och så är man inte van att cykla så trångt så jag trodde aldrig jag skulle komma hem mina 7 kilometrar.
Efter det ville vi bara bort därifrån, det var lättare sagt än gjort. Bilköer, folk som stod ute och skrek och viftade och envisa bilförare som skulle fram med allt våld. Har aldrig varit med om ett sånt spektakel. Till slut kom vi ut och fick sikte på Amsterdam. Motorväg trodde vi, men där var det vägbyggen och bilkrock så allt gick i snigelfart. Men nu sitter vi med livet i behåll och skall försöka ta oss mot Bremen i morgon och på tisdag till Rostock, I kväll längtar jag hem till Kassimirremirremurr...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar