Änteligen hemma!!!

Och det känns jäkligt skönt. Tänk vilken bra värld vi lever i här. Sånt uppskattar man mer när man varit ut och tittat på eländes elände.

Resan ner gick bra. Timmarna på de Gaulles flygfält rann snabbt förbi och så även flygresan ner till Kuba. Men sen där nere, började timslång väntan. För vi startade klockan 4 sv.t från Upplands Väsby, när vi landade var klockan 12. Och köerna genom kontrollerna var jättelånga och många. passen skulle visas på flera olika ställen sedan skulle det tas ett foto av alla som skulle in i landet. Då frågade dom om man varit i Afrika dom senaste 30 dagarna.

Efter det skulle det växlas pengar som bara är giltiga där. Lennart stod i växelkön i en timme. Och jag satt på en skraltig bänk md en massa Kubanska gubbar, som gapade och skrek. Så lät det i mina trötta öron. När han sedan var klar så skulle en taxi hittas och dom fanns det gott om. Men mannen skulle ju inte låta sig luras av nåt ockerpris. Dom skulle ha 35 cuc från början men sedan hittade han en som körde oss för 20! Det är som 20 € här. Och resan tog nog en halv timme på dessa skraltiga vägar, det hade tagit 4 tim sedan vi landade så halv 5 sv.t kom vi i denna säng.

Men då var klockan bara halv 11 på kvällen där. Så vi fick sova bra många timmar innan vi steg upp och gick ner för att äta frukost kl 7.

Inte var det mycket som föll mej i smaken. Och var man inte nere vid sju fanns det inte mycket kvar att äta för Kubanerna som bodde där stal som skator, Värre med! Väskor med sig som dom hade en plastkasse i och så ner med bröd i massor sedan pålägg, korvar och köttbullar. Har aldrig sett på maken och jag satt och glodde varje morgon och trodde inte mina ögon. Väskorna gick knappt fast. Gubbarna dom hade med sig bar till bordet där kärringarna satt och så skymde dom lite när dom fyllde på i väskorna

Jag kunde äta lite pannkakor med lönnsirap på, och lite vitt bröd. Det fanns bara vitt bröd i olika former. Äggen var så gröna så dom gick inte att äta. Fick höra sedan av en svenska att dom kokar dom nog dom minutrar det står på, men dom spolar dom aldrig i kallt vatten därför är dom 7 minuters som 5 minuters lika gröna. Av kokta gröna ägghalvor gör dom sedan äggfat av där dom sprutar ketchup på dem. Nån annan dag skall ni få bilder av utbudet.

Så här såg vårt närmsta grannhotell ut upptill och vårt var inte så mycket bättre det heller. Men tack och lov bodde man på 3 våningen så vi kunde ta trapporna istället för att stå 30 minuter och vänta på den enda hiss dom hade igång av fyra!

På dagen gick vi runt omgivningarna och kollade lite. Var in i ett snabbköp och handlade vatten till oss, för man kan inte dricka kranvattnet där. Snabbköpet fick man inte ha in en väska, bara handväskan och när man gick ut så stod det vakter och kollade kvittot och varorna att det stämde...

På kvällen tog vi taxi in till kineskvarteren som skulle finnas där, men jag såg inte en enda kines och maten kunde jag inte äta, kycklingen var så seg så jag åt lite ris med några konstiga köttbitar i.

Nu låter det som värsta knarret det här och mera kommer det att komma i nästa blogginlägg.

Men en riktig annorlunda upplevelse har det varit...

Så till sist en typisk taxibil där nere...