Mest djur!
Nu har jag Märtha här, Petras hund. För dom har farit till Mexico och skall fånga dagen. Carpe diem är ju hennes motto som hon tatuerat in på foten.
Nå, det vill ju jag med förstås, och ha Märtha här betyder att man går med ett leende på läpparna hela tiden. Hon är så snäll, förståndig, lydig och rolig.
Idag tog jag fram en kattbädd som jag köpte till Kassimirremirremurr, han tittade inte ens på den. Men Märtha hoppade i den direkt och blicken jag fick var att den är för liten!
Men lydig som hon är så försöker hon, fast hälften är utanför. Men på natten ligger hon mellan Lennart och mej och snarkar så man måste le ...
Så har det höga vattnet hållit i sig. Förr sade man att vintern kommer inte när det är högt vatten. Men inget stämmer som förr. Men än lovar dom ingen kyla före jul. Vi kanske får en varm och plaskig vinter igen. I dag när jag var ute på min skogsrunda med Märtha var det som att vandra fram i träskmarker.
Här simmar svanarna inne i skogen och hittar en ny sorts föda till sig.
Här samsas både knölsvan och sångsvan. Sångsvanarna brukar inte vara här i viken men nu såg dom ett nytt ställe att få äta lite rötter och dom rustade på bra med sina näbbar i min översvämmade strand.
Så ett litet utdrag ur min 'Lilla röda'
Mars -96
När Casper skulle fylla 4 år!
Casper pratar om döden med mej. så säger han:
När du mormor dör är du gammal, fast först skall du sluta köra bil, sen skall du börja gå med käpp, sen får du magsjukan och då dör du!
Bakgrunden var min mamma, som hade slutat köra bil, hon gick med käpp men hon överlevde magsjukan denna gång.
Casper nyss fyllda fyra år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar