Utan kryckor tog Sigge och jag i kväll på ca 1,5 km!
Det var nog den raskaste på flera år, nu har jag bara ryggen och det 'friska' benet som det bränner i men det är kvar sedan allt haltande, hoppas det kan försvinna nu när jag kan sätta all tyngd på det opererade benet.
Det kändes jäkligt skönt vill jag säga, visst är det stelt och rörligheten är ännu ej tillbaka men på måndag skall jag börja med vattenjumpa och då tror jag det händer mirakel....
Så småningom skall promenaderna bli längre o längre, kanske man kan börja med stavgång igen.
Så hoppas jag att jag kan lufta 'Karin' innan vintern tar sitt grepp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar