Jämmer och elände...

I lördags var jag till läkare och då blev jag av med bältrosen. För det sade hon, läkaren att det inte var! Började misstänka det själv när det började sprida ut sig. Inte kunde hon säga vad det var heller.

Fick allergitabletter Zyrtek ordinerade och kortisonsalva. Och av alla under så slutade det klia och jag fick sova på natten. Sov gjorde jag även på dagarna av Zyrteken så nu tar jag bara en till natten. Utslagen har dämpat sig, MEN men men...

Fick ett tips att jag kunde vara allergisk mot kobolt för sånt kan finnas i svarta byxor som jag jämt går i. Googlade på det och då kom det till min fasa upp att kobolt, krom och nickel tillverkar dom proteser till höft och knän!

Det var ju på mitt nyopererade knä som det började. Där håller det röda sig kvar än och i knävecket.

Nu har jag en bekant som jobbar på kirran och hon skall visa ortopeden som opererade mej hur jag ser ut och kolla upp om det innehåller sånt. Men det är först på torsdag ( i morgon) hon träffar honom. Första knäet har jag för mej att det skulle vara av titan och sånt kan man inte bli allergisk av.

Så därför är det bara jämmer från mej nu, vill inte genomgå en operation igen nu när jag har börjat kunna gå bra igen utan värk.

Massor med prover har jag fått lämnat och även ett borreliaprov, fast det tar veckor innan man får svar på det. Så tänker jag också boka tid till allergitester på just kolbolt, krom, nickel och magnesium.

Så gräddan på moset är ju att på måndag flyger vi ner till Lanzarote och nu har grannön fått coronaviruset dit, så få se nu om vi kommer ner och hem lyckligt eller om vi hamnar i karantän vi också som många andra.

Och det höga vattnet består fast nu har vi fått någon minusgrad, men det blir ingen vinter så länge vattnet är högt!

Inget roligt med bältros!

Nu är jag inne på fjärde veckan och jag ser inget slut ännu.

Så här ser det ut på benet upp till låret. Googlar man så skriver dom att det är ovanligt att det sprids till nästa ben! Fast det har det gjort på mej. Så är det uppe på mitt ryggslut, typ ovanför rumpan som ett bälte över midjan eller om man säger över mina 'volanger'

På dagen är det någorlunda drägligt men på natten för djävulskt. Därför sitter jag uppe nu och skriver och gnäller av mig. Börjar det klia och bränna på ett ställe så kör jag antiseptiskt på enligt rekommendationer, fast börjar jag röra vid ett ställe så börjar det bränna och irritera på alla andra ställen som är utsatta.

Börjar kännas lite hopplöst att man skall drabbas av allt jäkla skit, kommer 'coronaviruset' hit till Åland är jag väl den som drabbas först!

Fast om jag står på benen den 1 mars så reser vi ner till Lanzarote på en vecka. Så det gäller att försöka  bli av med Bältrosen då...

Jag lever än...

Fast att leva med bältros är inte så trevligt, värst kliar och bränner det på nätterna så det blir dåligt med sömnen. Jag är inne på tredje veckan nu och hoppas det stämmer att för det mesta skall det gå över efter 5 till 6 veckor.

Annars har jag haft fullt sjå med mina svanar, en morgon fick jag se en örn kalasa på något och det var en svan, en årsunge.

Följande morgon när jag tittade ut fick jag se ett svanhuvud sticka upp. Oj har den uppstått tänkte jag...

Men det var en annan svanunge som tydligen inte mådde bra heller. Den vita högen till vänster om näbben är den döda svanen. Nu började isen lägga sig och den här svanen vankade runt här på stranden.

Förstod att den kunde inte gå ordentligt så därför kunde den inte springa fart och flyga härifrån.

Så en morgon så hade den fått flyga till svan himmelen.

Det blev lite is på viken, så kom Ciara med töväder och hårda vindar så nu är det öppet vatten igen. Nu har vi högt vatten igen 50 + Det blir ingen vinter med högt vatten.

Så här ser det ut sommartid.

Nu ser det ut så här, det är en märklig vinter vi har med 5 grader + och trastarna hoppar runt på gräsmattan och söker mask.

På tal om mask så fick jag se att Ville hade det, fick syn på en vit bit därbak. Så försökte jag ge honom en tablett, det gick inte. Så jag stack iväg till stan och köpte ett maskmedel som skall sättas i nacken och det skall ske ikväll när han kommer in.

Skogen och jag...

Äntligen kan jag börja gå runt i skogen och njuta. Fast den har ju ändrat helt karaktär sedan i vintras och Alfrida.

Nu har skogstraktorn varit i vår skog och röjt upp. Nu väntar vi bara på han som skall komma och hämta ut det från skogen. Nu kommer några skogsbilder...

Den sista bilden är från en annans skog som har städats upp, fast dom här många rotvältorna lär väl ligga kvar i framtiden. Kommer att bli lite svårt att ta sig fram på vissa ställen när jag skall plocka

svamp.

Såg tre stycken kantareller men dom var lite blöta och plaskiga så dom fick vara kvar. Tre svampar blir det inte så mycket mat på.

Detta år har jag bestämt mej för att vara frisk. trodde jag...

Fick en massa kliande, brännande utslag på mitt vänstra ben. Efter lite googlande misstänkte jag att det är Bältros! Då skall medicin sättas in efter 72 timmar om bästa effekt skall nås.

Så vips in i tisdags till Hälsocentralen och läkaren trodde också på det. Så nu äter jag en kur av 5 tabletter om dagen i 7 dagar. Fullt sjå att kolla tiden att jag får dom i mej med jämna mellanrum.

Troligtvis har det hjälpt för nu är det inte så brännande mera och kliande klarar jag av att hålla fingrarna i styr. Men det kan hålla på i månader så vi får väl se tiden an.

Det bästa är att jag klarar av att gå och stå, så nu snart skall det boulas i två timmar..

Ljuset återvänder...

och även städlusten!

Känner mej mycket piggare i kroppen än jag gjort dom senaste 9 månaderna. Eftersom jag har satt igång med en större städning av huset. 

Med åren blir man väl lite klokare, eller om man blir tröttare? Förr när jag städade så tog jag hela huset och sedan var man slut, nu tar jag rum för rum. Så sätter jag även igång mannen på dom tyngre sakerna. Städar aldrig så noga inför julen, utan väntar på januarisolen som visar var skiten finns.

Ingen snö, ingen kyla än. Bara högt vatten visar för det mesta 50 +

I måndags var vi ner till Kolmården och köpte oss en gammal båt och än ännu äldre snurra som satte på den. Men släpet var nytt så mannen är nöjd. Men än vet vi inte om snurran funkar. Det återstår att se till våren. Båten verkar nog kunna flyta för det var lite vatten iden...

Fästingar får man plocka från katten, flera stycken denna månad. Så attackerar myggorna mej också. Stora och skickliga på att gömma sig efter dom gett mej ett bett.

Det får mej att tänka på pojken som sade till sin mamma -att myggor är starka, för det är dom som kommer in med veden, för det har pappa sagt...

Så trevlig helg på Er. Här skall det skidas i soffan och hoppas på att Kajsa skall få ordning på sitt skytte igen...

Lite då och nu...

Denna bilden var från januari i fjol.

Den här bilden är från igår. Tagen på nästan samma ställe. Det är lite skillnad.

Här låg träden kors och tvärs...

Nu har vissa ensamma granar blåst av i blåsten som härjat här. Nu när det mesta av skogen är borta så tänker markägaren göra tomter här. Ca 150 meter från oss. Orolig är jag inte, för jag tror nog dom kan bli svårsålda och än finns det bättre ställen att bygga på. Intressant skall det bli 10-12 tomter är planerade, som kanske kan bli till försäljning om nåt år eller så.

Äntligen kan jag börja använda vår fina nybyggda cykelbana. I somrars när den blev klar så kunde jag inte ta mig så långt gående, fast nu har jag fått promenerat några gånger på den. Så skönt att kunna ta några rundor så jag får upp flåset igen.

Till våren kanske jag även ta min cykel 'Karin' och susa fram här...

Fy vad det har blåst i några dagar nu...

Fast det har ju sin förklaring, att det är på tok för varmt ute. Idag hade vi 8 grader + . Det är samma temperatur som det brukar vara vid midsommar!!!

Så kan man nog säga att vi har strandtomt nu. Det har varit högt vatten också.

Efter att jag tagit denna bild från båthuset steg vattnet över 50+ innan det började dra sig tillbaka.

Så har vi beställt en ny bil till oss. Men, men, vi får den inte fören i april. Jag som hatar att vänta...

Egentligen ville jag ha den i färgerna mörkbrunt tak och beige kropp. Vi hade tänkt foliera om den i dom färgerna. Men när den kom i svart och vitt så får jag väl nöja mig med det. Så var det en fransk bil Peugot som jag ville ha. 

Men så blandade mannen sig i köpet, så då får han vara med och betala hälften också. Han är lite som 'en man som heter Ove' för han skulle aldrig köra franskt och det tycker inte mannen heller. Fast största orsaken var nog att han inte gillade försäljaren på franska bilar.

så nu är det bara att vänta på den lilla vita