Idag var det dags för mitt sjunde besök hos kiropraktorn.
Det är halvtimme av smärta och hon säger bara oj vad det finns godis till mej här och här och här....
Min axel pinar hon ordentligt men hon har fått den mycket rörligare och min rygg kanske börjar ge med sig lite.
Nu är det mest i vänstra sidan och ett brännande uti låret som hon påstår är triggerpunkter.
Alla onda punkter hon hitter går hon på djupet med och dom är många.
Hon säger att jag skall säga till om det tar för ont men jag vågar inte, för tänk om hon skulle vara som Petra då skulle hon trycka ännu hårdare för att verkligen kolla att det tar ont ;-))
Min teori är att när man ätit värkmedicin så länge som jag har gjort så har jag inte märkt när musklerna började slå bakut och därför blev det väl att gå för lång tid innan jag sökte hjälp.
Skulle jag varit yrkesarbetande skulle mina problem tagits itu med mycket tidigare, men som hemmafru behöver man inte sjukskrivas för man går ju 'bara' hemma.
Nu har jag gnällt men nu skall jag sluta med det, för det gör mej inte friskare.
Mår ju ändå mycket bättre än för ett år sedan och 21 kilo tyngre....
2 kommentarer:
Klen tröst, men det finns allid de som har det värre. Haiti...
Ja det håller jag med om. Där väljer läkarna vem som har största chansen att överleva dom andra sätter dom inte sin energi på...
Skicka en kommentar