onsdag 8 juli 2020

Hemma igen!


När vi lämnade Pärnu, så ville mannen till två olika sorts bilmuseum. Det första var inomhus och så rent och prydligt med fina gamla bilar mest Moskowitch i långa rader.





Det fanns även en svensk taxi/ trafikbil utrustad med en gammal svensk femkronorssedel fram i och så tidningen Femina i baksätet.


Efter det åkte vi upp norrut och till en riktigt skrotupplag. Där gick det mycket folk och kollade på alla skrothögar. Mitt intresse var nog lika med noll.







Här får ni se en del av skrotupplaget, mest ryska bilar var det där.

Sedan hamnade vi på en mindre bra camp men vi överlevde. Fast för mej hugger det emot när jag tänkte ta mina stavpromenader så börjar det alltid regna. Så det blir att sitta i bilen och svälla upp.

Så kom vi till en jättefin camping och där stod det många finska bilar. Den här campingen skall vi lägga på minnet. Låg ca 25 km utanför Tallin. Där fick jag mej min stavpromenad på kvällen och även på morgonen.

Klockan tolv på måndag förmiddag körde vi in i gapet på Eckerölinjens färja Finlandia.



Mycket bilar och folk var det. Vi spritade våra händer och höll avstånd och det märkte man att många var noga med. Så efter 2,5 h kom vi lite försenade till Helsingfors. Där satte mannen pärtan i botten och tog sikte mot Åbo först och sedan tog vi oss till Osnäs/ Gustafs där vi köade för att komma med Viggen till Ålands skärgård, närmare bestämt Brändö.

Vi var inte bokade så det blev en chansning. Här tänkte jag och så ta en promenad men då blåste det storm.



Bilden kan inte göra rättvisa till stormen, men jag kunde knappt hålla i telefonen och så upprätt när jag tog kortet. Vi hade tur för vi slapp med, det var fullt på bildäck. Då kom vi till Åva och därifrån kör man 25 km till nästa färjfäste Torsholma, som om vi hade tur skulle vi ta oss ända hem till Fasta Åland. 




Här kommer Alfågeln och vi håller tummar och tår att vi får komma med. Det första styrmannen gjorde var att stega fram till oss och frågade Lennart 'vart vill mannen åka idag då'? Hela vägen om det går... Vi börjar bli kända! Nåja Lennart hade jobbat med honom tidigare på Viking Line.

Blåste som tusan, som tur hade min blom/kattvakt plockat alla mina blommor i lä. Annars hade dom legat runt backen när vi kom hem. Och det gjorde vi kl 01.00. Så helt fantastiskt att man kan ta sig med bil från Tallin på 13 timmar. Då fanns det tid att vila i väntan på alla färjor.

Estland var ett fint land att bila i. Fina vägar och folket var trevliga, dom vi stötte på. På en camp pratade värden svenska med. Han bad om ursäkt att han inte hade åländska flaggan att sätt upp för oss. Vi fick nöja oss med den finska...

Så nästa resa planerar vi att åka till Lettland och undersöka det landet.




Inga kommentarer: