torsdag 17 december 2015

Höjder och berg under 1 år.



 Har jag utsatt mig för det senaste året. I fjol den här tiden var vi till Malta och där var vi ner i katakomberna som var gångar under berget där folk har gömt sig i krigstider. Tyvärr har jag slarvat bort dom foton jag tog där nere.





 Här en bild när vi är på väg med en båt till huvudstaden Valetta där vi bodde högt uppe i stan.

Så i januari var vi till Berlin och åkte högt högt upp med en hiss så vi hade utsikt över hela Berlin där uppifrån.


Så besökte vi en stor stensamling som skulle symbolisera judarnas lidande under andra världskriget.


Så i maj var vi på en guidad tur ner i Kärnkraftverket i Oskarshamn. Så fick vi åka buss ner i berget, 500 meter där dom förvarade avfallet. Då måste man ha skyddskläder på.


Så i september var vi här. Här nere ligger Garmich Partenkirchen. Då åkte vi linbana 1800 meter upp. Men det var regnigt och mulet så det blev inte så bra bilder från den dagen.



Så passerade vi Dolomiterna med sina vackra berg.


Här kommer vi till Dubrovnik som är så vacker stad som klättrar upp för bergsluttningarna.


Ett måste när man är i Dubrovnik är att gå uppe på murarna som för användes som skydd mot fienden. Dom var en riktig pärs, först skulle man klättra upp och så var dom 2 km långa, sedan skulle man ner också.


På väg hem så körde vi genom många tunnlar. Den här var den längsta över 7 km lång och gränsen mellan Slovenien och Österrike gick inne i den.





Så var det dags att göra ett besök på Hitlers Örnnäste. Som låg 1800 meter upp. Blev ditkörda med specialbussar och den sista biten var en hiss i berget som gick 125 meter upp. Det var lite för brant för mej när jag åkte med bussarna. Men en upplevelse, när jag kom med livet i behåll ner igen.


Följande dag  besökte vi en saltgruva i Saltzburg. Där åkte vi med ett tåg som ni ser på bilden. Hundra meter in i berget, även här inne gick gränsen mellan Österrike och Tyskland.


Detta är en så kallad släde, som man åker i ett huj nerför, vi gjorde det två gånger. Där dog jag lite. Men vi var 200 meter ner i den gruvan som var en otrolig upplevelse.

Efter det gick det lite lugnare till på hemvägen. Men ett otroligt spännande år har det varit .
 Inte att förglömma Hollandsresan i April med gipsat ben. Men då höll jag mej mest på plan mark.

1 kommentar:

Anonym sa...

Vilka härliga resor ni har gjort och så mycket ni har fått uppleva, lliiiite avundsjuk är man allt. Tänk vilken lycka att kunna disponera sina dagar efter sitt eget tycke och ha hälsan och möjlighet att kunna uppleva så mycket. Hoppas du får en riktigt god jul och glöm inte bort att blogga både hemifrån och bortifrån. Hälsningar Helena