Tjoho nu är jag här...

 och kanske får dator helvetet att fungera en stund.

I lördags var vi till Casandra och Patrik och firade Ebbe ett år. Hjälp vad den killen kan äta. Stor tårtbit slank ner som ingenting. Sedan sov vi över där i husbilen och gjorde oss klara för avfärd.

Sedan tog vi en längre kördag för att transportera oss genom Sverige. Tog natt i Barsebäck, en bra ställplats. Följande dag blev det också längre körsträcka, för dimman låg tät tills vi kom ner i Danmark, sedan lättade dimman men vi tog oss till Tönninge på Tysklands västkust. Var ut och åt och tog Kroatiska  cievapcici, som vi gillar och vi lär inte hamna i Kroatsien denna gång.

Gott var det och vi fortsatte sedan resan ner i Tyskland mot Holland, i går kväll var vi sista dagen i Tyskland och tänkte nu måste det bli snitzel. Men det blev för mycket av det goda...

Jag orkade med en tredjedel och Lennart med hälften. Nu tog vi sikte på Holland körde en sväng genom Groningens centrum för att glo lite i ett lätt duggregn.

Så har vi kört över en vägbank som går över sjön Iljssermeer, vi har kört där tidigare, 32 km lång är den. Börjades bygga början av 1900 talet blev klart till 1930 och då hade gubben som planerat den dött.

Och här är gubben som byggde den...

Sedan fortsatte vi förbi Amsterdam och Rotterdam och där är det trafik och massor med filer så det gäller att hålla tungan rätt i mun.

Även flygplanen och bilarna fick samsas där. Kan nog inte vara roligt att vara flygledare där. Flyg på flyg kom in och gick upp. Hela luften full och på vägen var alla fyra filer fyllda med bilar

Vi kom fram till vår camp som vi står på nu. I morgon tänker vi ta oss genom Belgien. Inte så stort land, å det blir Frankrike sedan.

Nu har vi varit hemma i 4 veckor...

 endast en liten avstickare till Rimbo och spela boule.

Så nu är det dags att stuva in allt vi behöver i husbilen för ca 15 dagar. Sedan måste vi hem för mannens möten måste avklaras.

Roliga saker har också hänt, gått här och knarrat att jag inte kan gå till skogs och plocka kantareller som andra kan. Min balans har helt försvunnit. Snurrar jag runt för fort så har jag tendens att falla. Så har jag varit sur när man sett på fb hur mycket kantareller folk hittar.

 Men sini har man en bra kompis så redde det ut sig!

5 kg!!! 

endast gula kantareller fick jag. Aldrig i mitt liv hållit i så mycket på en gång, så var dom så fint plockade, blev bara finputs på dem. Under tiden förvällde jag stekpanna på stekpanna...

Så blev det kantarellsmörgås till och och så lagade jag stuvningar bara att ta fram och äta...

Nu är jag nöjd och glad och kan titta på alla kantarellbilder igen.

Så har vi tvättat mattor

Högtryckssprutan och båthuset att hålla till i är bra. Tur att mannen gillar att se skiten försvinna från mattorna.

Här en matta som är minst 60 år gammal, som vi har i verkstan. I morgon skall en lika gammal och lång matta få sig en omgång, som vi har på sidan i garaget.

Idag måste jag ut nu och hjälpa till att få vedhögen att växa...

Nu är jag här...

 

skall sammanfatta augusti och vårt liv och leverne!

I början av månaden tog vi husbilen och åkte upp mot norr. Först till Köpmanholmen och hälsade på vår gemensamma släkting och hans fru. Lennarts tremänning och min femmänning. Hans mormor var född på samma lilla holme, Bergö som min mor här på Åland. Hon utvandrade sedan till Hassela och i slutändan gifte sig hennes dotter med Lennarts pappas kusin! Så på det sättet fick vi en gemensam nämnare.

Efter vi blev väl trakterade hos dem så drog vi vidare norrut till Umeå och Lennarts son och hans två pojkar. Där fick jag uppleva att Christian var duktig på matlagning också.

Jag kråsade till och köpte mej en ny telefon där uppe en Samsung S 22 som skulle ha bra kamera, det var det jag var ute efter. Har nog märkt att fotona blir mycket klarare. Sedan tar det tid att komma underfund med alla funktioner.

Så spelade vi minigolf, för en gång skull gick det bra för mej. kom två, Adam etta och Malte på tredje plats.

Efter det drog vi oss hemåt, och hade sån tur att vi träffade på Petra, Pålle och August på färjan. Dom hade hyrt en husbil och varit till Lofoten och fiskat, så då fick vi höra om deras resa.

Så hemkommen märkte jag att fasanen Putte hade saknat mig, han kommer springandes när han ser mej. En dag hade jag turen att få se en skymt av hans avkommor, 7 stycken kycklingar räknade jag till. Dom har blivit så pass stora så dom kan flyga en bit.

 Men dom håller sig väl gömda, hoppas man får se dom vid fågelbordet i vinter.

Så en kväll når jag skulle sova i fåtöljen så slumrade jag till och så började gnissla som faen i rummet. Gissade att det var en gräshoppa inne. Lennart och jag sökte med ljus och lyckta efter dem men såg inget. Andra gången jag somnade till började den igen. Då blev jag ilsk och gick och lade mej i sängen. Men det gick inte bra. Då började axlarna värka så tillbaka till fåtöljen, efter det somnade han också.

Följande dag fick jag syn på honom på gardinkappan.

Så då bar jag ut honom i en fjärilshåv, nu har jag sett honom sitta på en blomma vid trappan. Säkert lycklig att få komma ut.

Snart är augusti slut igen, men först skall vi på lördag till Rimbo och tävla i boule, det brukar gå lite hur som helst. Men vi är nio stycken som brukar åka. Vi hyr en större bil så vi ryms alla med, fast man sitter som sardiner i en ask.

Jo så var det en sak till! Pernilla har kommit ut med en ny bok, och den har jag läst och den var i min smak. Hon kommer att ha två till i samma serie. Något att se fram emot. Hoppas nu att fler gillar den. Hon är nervös att hon blir kapad vid fotknölarna men det tror jag inte....

En liten uppdatering...

 Nu har jag inte haft tid och lust att skriva i bloggen. Vi har haft mycket för oss och jag är trött hela tiden, tror absolut jag haft Covid, Hostan har äntligen släppt i 6 veckan. Lukt och smaksinnet har varit borta ett tag. Nu skall det nog bli bättre.

Fast i morgon skall vi ta båten över och åka med husbilen till Umeå och hälsa på Christian med söner. Vi kommer att vara borta en vecka. Nu har jag lovat mig själv att det är dags att börja sticka igen. Haft ett helt år uppehåll. Så hög tid att få sockorna klara som jag börjat på. Så skall jag föröka läsa klart boken om Atlas också. 

Om jag klarar av mina löften återstår att se. Och så skall jag se om jag får mej att blogga lite mer eller om jag slutar...

Hejsvejs!

Knappt något roligt alls...

 I två veckor höll hostan i sig och kroppen helt slut. Börjar tro att det var en släng av coronan när man blev så in i norden trött och sömnig.

Förra veckan höll vi i Åländska mästerskapen i Boule. Lennart som tävlingsledare och jag gick runt och fotade. Så nu får vi vänta till nästa år för att få vara med och tävla i ÅM. Det var 27 lag som ställde upp. Ovanligt få, många var sjuka från våra egna men dom som var med gick det bra för. Ett Rosebouls lag blev silvermedaljörer!

I går fick jag ha lite roligt i alla fall.

Då hade hostan släppt så mycket så jag vågade umgås med Moniz. Farmor Pernilla är så duktig med sina konstnärliga talanger som hon kan lära ut till Moniz. Så vi limma, klistra, måla igår.

Förra veckan var Moniz och hennes mamma Zandra i Uppsala på sjukhuset och fick lära sig att tömma blåsan på henne. Där såg dom att hennes blåsa var så utspänd, den innehöll 2 dl urin och en tråring skall ha 1,5 dl. Det gör att hon får urinvägsinflammationer  gång på gång och inte vill hon dricka och äta som hon skall. Gäller även bajsandet, så nu tömmer dom hennes blåsa 2-3 ggr i dygnet. Det går bra bara hon är samarbetsvillig. Hon får en liten bedövning först och även pappa Casper kan göra det nu. Sedan måste dom ge ett lavemang varje dag, så den tarmen töms som den skall.

Så det är en grym sjukdom den där Gulliers Barres syndrom. Den angriper nervsystemet. Ibland helar kroppen sig och vi får hoppas att det kan hela hennes kropp också. Det går långsamt men så är en sköldpadda symbolen för den här sjukdomen.

Det värsta är att en del får lära sig leva med det. Så min hosta är en fis i rymden mot hennes problem.

Glad och sprallig är hon för det mesta och skall alltid vara nåt annat. Igår när jag kom var hon en häxa med en sån klänning på sig, men för det mesta är hon en katt.

Nu skall vi vara hemma en vecka till sedan bär det upp till stugan igen för då skall mannens kusiner samlas där. Det är 10 år sedan vi började träffas en gång varje sommar. Då startade vi upp på Rönnskär så nu är det ett litet jubileum där..

Nu var det länge sedan jag skrev...

 

Nu skall jag ge ifrån mej ett livstecken, Fast livet har varit lite kämpigt nu i några dagar. Har fått hostan från hell, kanske den börja släppa lite nu. Det har resulterats i sjuk hals och ömma magmusker.

Till midsommar for vi upp till stugan och hade många vackra dagar där. Casandra o Patrik med lilla Ebbe och så Lennarts yngste son Marcus, 46 år, 1,97 lång vikten lämnar vi bort men 3 siffrigt i alla fall. Vi stannade där veckan efter midsommar och sista helgen började det regna, så då var det dags att dra oss hemåt.

Lennart fick hostan innan vi for jag fick den när vi kom hem, aldrig mer vill jag ha den tillbaka. Så jag gör så lite som möjligt. Ikväll är det boule och då blir jag hemma, det brukar sällan hända.

Nu passar jag bara upp på Fasanen Putte som håller sig vid vår ytterdörr ner mot sjön, kan inte låta bli och mata honom där.

Hoppas jag har något roligare att skriva om nästa gång, för nu är inget roligt.

Det bästa är väl nu att jag har grottat ner mej i soffan och börjat titta om alla avsnitt av Outlanders, för snart kommer omg 7 och dom spelar in omg 8 för fullt, Sedan skall det ta slut. 

Full fart hela veckan...

 utom på söndag, då låg jag för sju ankar och en dragg.

Var på lördagen till Rimbo och spelade boule i en tävling med 32 lag. Upp tidigt för att ta Eckeröfärjan,. Så blev det fem matcher vi skulle spela.

Efter första matchen var vi glada för då hade det gått bra för oss. Sedan blev det blandad konfekt av det hela. Matcherna på gick i en timme, ovanligt långa! Den sista matchen fick man tvinga sig att stå på benen. Jag fick ihop 6500 steg på dagen och ändå var det mycket bilåkande. Sedan en sväng till Norrtälje och Biltema såklart. Vi hade hyrbil och vi var nio pers så några gubbar ville dit, även mannen min...

Hem kom vi kl.24.00 och då stöp jag i säng eller rättare sagt i min sovfåtölj. På morgonen fick jag ropa på mannen att kom och hjälp mig upp. Alla mina leder hade fastnat fast. Nå, det blev nästan en vilodag, för sedan var jag ut och hjälpte till att slå ner kabel i marken som skall vara till vår Robotklippare 'Gunnar Margareta' heter den och idag är han över till Uppsala och hämtar hem den.

Så i morgon blir det att slå ner mera kablar i marken. Det är lite för stort tycker jag. Hur skall den orka. 3000 kvadrat har han räknat ut att den skall gå på. Vi får väl se.  Vi får väl köra lite med vanliga klipparen också längre ner mot sjön. 

Så har han skänkt bort sin mast, för den funkar inte längre. Att köpa ny batterier lönar det sig inte för så mycket laddar den inte.  Satte ut den på Ålands Köp och sälj och vips var det en som ville ha den. Men han har en kranfirma så det var en lätt sak för honom att ta ner den.

Så var den nere och Mannen har bara att skruva bort vindkraftverket och försöka mångla bort det också.

Rikt fågelliv har jag hos mej. Bestämt mej att mata dom i den här automaten med skalade solrosfrön, så skräpas det inte ner så mycket. Mina stamkunder är blåmes, talgoxe, steglits, bofink, grönsiska. Så har jag min fasantupp som kommer kraxandes på morgonen och vill ha mat. I morse satte han på altanräcket och tittade in.

Ikväll har jag gräsmattan full med starar. Nu har ungarna lämnat boet och försöker göra som föräldrarna, att hitta egen mat. Så här mycket starar har jag inte haft förut här. Undrar var dom haft sitt bo. I dom holkar jag har synliga har jag inte sett några starar. Intressant med fågellivet bara dom klarar sig bra från kråkorna och skatorna och Ville som också huserar runt här.

Nu har jag att invänta hem mannen i natt. Han kommer att bli rasande på mej, för jag har städat upp i hans verkstad! Han är så dåligt på sånt och han vill inte jag skall göra det heller. Men jag kan lova på heder och samvete att jag inte slängt en endast skruv. Bara placerat allt i askar.

Lite svår att ta kort mot ljuset men ni ser att det finns en liten yta av bänken. Det fanns det inte tidigare. Efter två dagar har det nog som vanligt igen. Det han hända han måste tömma ut allt igen...