Tjohooo, jag vann...

 

Julskinkan! I vår läggtävling i boulen.

Inte nog med det, mannen min kom på andra plats, så han fick glöggen och grannen tvärs över viken blev trea och fick pepparkakorna.

Vi var 27 stycken som deltog i tävlingen som gick ut på att kasta sina tre klot så nära lillen som möjligt. Så mättes det och resultaten räknades ihop. Dom 10 bästa gick till final och så fick man börja kasta om. Jag vann med en cm över Lennart. I fjol kom jag två i tävlingen och vann glöggen.

Denna bild är ett exempel ett dåligt sådant, som jag tog idag. Hade jag vetat att jag skulle vinna hade jag tagit av mina lägg.

Här ligger vårt nät nu över natten, det var ganska så kyligt idag +1 grad, få se om det blir is på vattnet tills i morgon när vi skall hämta fångsten...

Raaap vad mätt jag är igen...

 

I lördags firade vi lilla jul och då skall man ha lite av julmat på bordet, men bara lite och ändå blev det för mycket.

Lite sill, bara en sorts hemlagad, så egen hemlagad kålrotslåda som skall ätas med skinkan som man nu köper i skivor. Får vänta till julafton när man griljerar egen skinka, inte min men grisens.

Så skall det vara en jansson och lite kokta ägg, det fick räcka i lördags. Ändå blev det rester kvar som vi ikväll försökte äta upp. Så nu är jag redan trött på julmaten! Längtar bara efter plommonkrämen med vispgrädde till efterrätt men det blir sen det...

Har lite svårt att förstå dom som går ut och äter julbord och flera gånger också innan julen. Fast vi är ju alla olika. Många vill ha köttbullar och prinskorvar på julbordet, det tycker inte jag för det är ju sånt man äter året om ibland. Sedan är jag inte heller förtjust i den gravade laxen som är ett måste för många. Tror jag är en riktigt kinkig ibland. Tror jag skall fundera ut nåt riktigt gott och annorlunda till mej på julafton.

En månad före julafton fyller mitt yngsta barnbarn.

12 år blev han August eller Gusse Pusse som jag kallar honom för. Snällare kille får man leta efter. Han fick en Vegamössa av oss. Kallas också för skepparmössa och det måste han ha när våren kommer och han far ut med sin båt och fiskar.

Så han mannen och jag haft vår årliga dispyt om jul-fågelgranen.

Vi står alla år i skogen och strider om granen. Jag vill ha en stor kraftig gran och han vill ha nåt litet skit...  Tidigare var alla för höga som jag ville ha, men nu kan han inte komma och argumentera emot för det är högt till himlen. Inomhus har vi en plastgran som har samma höjd år efter år. Den skall vi ta fram till Lucia. Den här granen sitter det massor med småfåglar i. Har ju inte så mycket träd och buskar runt fågelbordet.

Så river vi lite varje dag och när han fick bort några väggskivor kom gamla dörrhål fram, ett in till köket och ett inte till slaskskåpet som det hette på den tiden man bodde hemma. 

1969 byggde ju pappa om huset så just nu är det det som vi river bort och det som byggdes 1912 börjar komma fram. Går med munskydd och skyddsglasögon för det dammar som tusan och all gammal isolering på taket, det bär Mannen upp på vårt tak, det kanske gör lite nytta där...

Så lite coronanytt! Nu har vi fått nr 47 här på Åland. Dom sista som har haft smittan så står det i tidningen att dom har blivit smittade utomlands! Det kan bara vara så att dom har varit i Sverige, jobbat eller går i skola där, så känner dom väl på sig att symtomen kommer och då vill dom hem.  En har legat på sjukhus i höst men alla dom andra vårdas hemma. Så vi får hoppas vårdarna också hålls hemma. Än har vi ingen samhällssmitta här. .Tack och lov!

Det är ett tag sedan jag skrev nåt...

 

Men vi går här hemma och inte mycket händer, bra är väl det förstås. Boule spelar vi på torsdagens eftermiddag inomhus och på söndag på vår utebana. Helt otroligt att vi har kunnat spela ute ända in i november.

Senaste söndag var vi sex tappra spelare, det gäller ju att klä sig rätt så går det bra. I mitten på mars måste vi lämna inomhuslokalen för coronan när skolorna stängde och då började vi spela ute i stället. Har hållit på sedan dess utomhus och bara en gång måste vi sluta när det regnade ordentligt. Så vädret kan vi inte klaga på.

Nu har det varit 10 plusgrader i nästan halva november, just nu senaste natten har det blåst ordentligt. Än är det inte nån 'snösmocka'  utlovat hos oss. Spännande att se vilken sorts vinter det blir i år.

Pelargonen som jag fick ta hand om i dess slutskede, den bara blommar och blommar. När det blir minusgrader ute så då får den krypa in i mitt förråd så får vi se om jag kan väcka den i vinter?

Lite tråkigt tycker jag det blir när man måste hitta på måltider alla dagar när man håller sig hemma. För gjorde vi nån tripp bort och fick vila upp sig men nu får man vacker stå vid spisen och röra i grytorna...

Så därför skall jag bjuda på ett enkelt och gott kycklingrecept. Kanske jag har gjort det förut men nu har jag inget minne av det.

Det här har varit en av mina favoriter sedan 90talet.

Dom skall puttra en god stund så det blir mört, så reder jag av med maizenamjöl innan servering.

Föredrar ris eller pommes till det. 

Corona läget på Åland är att i två veckor har det varit lugnt men i går kom 2 nya fall, som kommit hem  från ett annat land.  så vi har haft 44 fall nu från i våras. Men smittspårningen ledde till att bara en person till sattes i karantän och än har vi ingen samhällssmitta här. Tack o lov.

Har det hänt nått?

 Nädå, inte mycket, men något måste jag väl skriva och berätta om...

Som att nu är vi här på Åland uppe i 43 smittade i Coronan sedan i våras. Ingen har behöft haft sjukhusvård än så länge. Det är väl den senaste månaden som det ökat på, med fotbollspelare och andra resglada som fått det utomlands. Vi får nog lära oss leva med den där Coronan i framtiden misstänker jag.

Vi håller oss mest hemmavid och spelar boule med samma personer hela tiden. Så nu hade vi vår höstliga middag för gänget med prisutdelningar och lotteri.

Jag vann vinterns pris med mest vunna tävlingar, så fick jag min andra pokal i boulespelandet.

Så håller vi fortsätter rivandet och så har jag fått ner från vinden lite gamla bruksföremål.

som den här gamla smörkärnan som var tillverkad...

7/6 1895 stod det i botten. Men av vem vet jag ej. Initialerna är ESL

Så lite brödkavlar  av lite olika varianter. Sånt här skall vi flytta undan så någon annan kanske hittar dom om hundra år.

En av dom 2 spinnrockarna är från 1850, så den har några år på nacken. Tur att man inte behöver spinna sitt stickgarn nu förtiden, bara att gå till butiken och välja.

Så växer och frodas mitt barnbarnsbarn Moniz också, så måste bara visa henne med så det inte bara är antika saker.

Även Ville frodas på bra nu, äter som en häst och pälsen växer enormt. Månne det kommer att bli en kall snörik vinter?

Fast just nu upplever vi den varmaste november sedan 1700 talet, när temperaturen ligger dagtid på 11-13 grader, fast det är blåsigt också så vi får hålla an med fisket...

Nu går det sakta framåt härhemma...

 

Fast den där coronan härjar i världen och även på Åland, nu är det ca 30 som har smittats sedan våren här. Så mycket är det väl inte. Men! nu är det Mariehamns fotbollslag som några har blivit smittade och då vet man aldrig hur många det slutar med?

Gillar inte fotboll, bara elände med det och nu blir det ännu värre misstänker jag.

Vi håller oss mest hemma utom när vi spelar boule men det är ju samma försiktiga gäng som spelar. Det vill man inte sluta med, bra att röra på sig och träffa andra.

Men rör på oss gör vi nog ändå. Nu hade vi ut ett nät för en vecka sedan och det blev mycket fisk.

Det blev 12 sikar, 5 gösar och 16 abborrar. Tog några timmar att ta vara på det, ändå gav jag bort lite för jag mäktade inte med att fileea allt och så vill jag fiska mer. Vi kan ju inte fylla frysen på en omgång.

Nu idag har vi varit ut med nätet igen. Så i morgon vet vi vad som simmat i det denna gång. I natt smällde det till och blev kallt, flera minusgrader och det låg is på viken. Men så började det regna och tempen steg så nu är det grått och vått igen.

Så hade vi möbler som vi ville bli av med och Caspers sambo hjälpte till att sätta ut på köp och sälj, så två grejer blev vi av med snabbt.

Det här bordet i björk försvann snabbt, en känd designare köpte det så det kommer i bra händer.

Även det här blombordet från 50-60 talet försvann, där blev det budgivning till och med! Det kommer också i goda händer för det skulle oljas upp och så var det en blomälskande kvinna som behövde det till sina blommor som skall in till vintern. Nu får vi se om dom andra grejerna också försvinner.

Så håller mannen på med att fånga råttor som brukar dansa runt på vinden. Man hör när dom springer på takskivorna. Men nu är det lite tystare.

Dom här var elvan och tolvan...

Tretton och fjorton. 

Men så har vi fått sammanlagt 17 stycken. Dom som fastnar i fällorna på vinden är husmusen. En fick vi ute i en fälla och det var en sork. Det känner man igen på att den har så kort svans. Det är dom Ville sitter och spanar på längs åkerdiket på dagarna.

Så hade jag ett återbesök hos hudläkaren i måndags, han ville se om mina solkeratoser hade försvunnit. Det hade dom inte. Så nu skulle han till att frysa bort dem. Sade till honom att det gjorde dom för 2,5 år sedan och blev stora vätskefyllda blåsor som jag fick dras med över en månad.

Men han var envis och sade - inte blir det några blåsor bara lite rött. Skall tillbaka om 2 månader och då skall han få se på blåsor...

Så nu blir det att kämpa på, kanske bättre med blåsor än att det bildas cancer!

Inte saknar vi sysselsättning...

 Vi får knappt dagarna att räcka till.

Fast boulespelande ser vi till att vi har tid till. Men nästan varje dag får vi gå och riva lite. Så nu har jag dokumenterat vinden i bilder.

Två gamla spinnrockar som skall bäras ner, fast dom håller på faller i bitar. Ingen vill ha såna numer.

En gammal öppen vind med lite bråte kvar.

Detta har varit mitt rum på vinden. Nu har dom flesta tapeter rasat ner, så dom skall vi försöka få till soptippen på måndag. Även plastmattan får komma med då.

Här stod en kakelugn en gång i tiden som värmde upp rummet.

Ett sådant här 'rum' kallas kattvind har jag för mej.

Så andra delen av öppna vinden.

Så vindstrappan ner...

Som ni förstår så finns det att pyssla med innan allt är borta.

Men till sist en gullig bild bland allt bråte.

Mitt barnsbarnbarn Moniz med farmor Pernilla.

Med mycket tjat så fick jag ut mannen...

 att slåss mot ännu mera vass!

När vi röjde upp för några år sedan i skogen där det var fullt med alar, så då kom ett nytt problem, för då tog vassen över. Nu har jag för längesedan tröttnat på att se den. Så idag fick jag han att först äntra lilla pissmyran

Då körde han runt runt med den tills det mesta låg nere. Så efter det bytte han till grävarmonstret...

Den där har gjort mycket bra jobb åt oss när vi har byggt, bra till mycket det gamla åbäket.

Nu kunde han dra upp en rotvälta sen Alfridas tid, när vassen kom bort så kom den fram.

När nästa vår kommer och vassen börjar visa sig igen då skall vi köra med gräsklipparen där och hålla efter. Så nu har gräsmattorna ökat med ganska mycket, tur att vi är två som klipper...