Våren rullar på i ett snabbt tempo, alldeles för fort, nu är maj snart över.
Vi har hållit oss hemma och kämpat med ved som det finns gott om nu efter Alfrida.
När vi fått all ved från skogen, som det finns mycket kvar. Fast på det värsta stället har Lennart lovat bort dom stora granarna som ligger kors och tvärs över varandra att en skogsmaskin skall komma och befria oss från dem. Tack och lov. Men när allt är uppsågat kanske till hösten så har vi så mycket ved så vi inte behöver jobba mer med den, annat än att ta in den och elda i pannan.
Ville har blivit halvtam nu, så han kan komma och besöka oss även ute på altanen. Annars är han inne med oss på nätterna och sover med oss i sängen.
Så har jag fått njuta av några tulpaner som rådjuren lämnat. Tack vare att jag sprutat runt med Trico Garden. Så det måste jag jobba med att underhålla det nya som växer upp.
För njuter gör jag inte nuförtiden! Har fortfarande jävulusiskt ont i mitt knä. Äter panadol som andra äter godis, men det hjälper inte mycket. Tar mej fram med en krycka och det lär jag väl få fortsätta med. För inte fören 2 juli får jag komma till en ortoped, så efter det får man väl släpa sig fram i minst tre månader innan dom byter knäleden.
Men boular gör jag ändå, med att ta fram finska sisun! Idag har vi varit och spelat två matcher i Eckerölinjens Seniorcup. Vi är ca 200 pers som spelar, det kom 30 lag från Sverige. Så i morgon skall det spelas tre matcher. Vid sådana tillfällen påtar jag in extra starka värkmediciner. Men dom kan jag bara ta i nödfall, för min mage klarar inte av dem så länge. Och ett blödande magsår har jag haft tidigare så det vill jag inte ha igen. Så det gäller att hålla en balans med medicineringen.
Nu till helgen skall vi ta oss upp till stugan och sjösätta båten och öppna upp för sommaren. Så den 31 maj tar vi husbilen och tar oss ner till Danmark för att köra runt där i ca 12 dagar. Så då får jag ju se mej omkring lite fast jag inte orkar ta mig fram med benen.
Mellan våra trippar så måste man hem och klippa gräsmattan som växer så det knakar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar