I dag Moniz...

 Nu får det här inlägget handla om Moniz. Finns inte så mycket annat, snö har vi och just nu minus 10 grader men snart blir det milt igen.

Här fick smaka på sin första kokosboll. Men det var en mystisk sak och på tok för söt, så den ratade hon men åt upp en hel bulle av mina hembakade. Det tar jag som gott betyg.

Böcker gillar hon. hoppas det håller i sig. Går gör hon inte ännu men fötterna börjar rikta sig mot rätt håll och hon kan gå om man håller i henne. Men musklerna har inte kommit tillbaka ordentligt än. Men kryper gör hon med en fart som påminner om Usama Bolt, eller vad han nu hette?

 Mycket sjukhusbesök sker ännu, blodprov häromdan för att se om hon producerar eget kortison. det gjorde hon. i morgon är det ultraljud på urinblåsan och så besök hos fysioterapin, men så glad att man vet att hon kommer att repa sig. Den här sjukdomen Guilliers Barres syndrom har en sköldpadda som synonym, det går sakta fram så det är tålamod som gäller.

 Så en sista bild som Petra gammelmoster tagit.

Älskar denna bild när hon har håret borta så man ser hela henne...