En liten rapport på läget här på Åland...

 Vi håller oss mest hemma och för oss själva. den senaste veckans smittofall ser ut så här:

söndag= 38 då trodde vi att nu blir det bra nädå, måndag= 107 så tisdag= 70 onsdag =70 igen, torsdag = 52 så ökade det igen, fredag= 87 lördag= 65 och igår söndag bara 36 fall. Dagens resultat har jag inte sett än. 5 personer har dött här på Åland det verkar vara äldre med underliggande sjukdomar.

Fast hör man på nyheterna nu så räknar dom med att det värsta är över. Fast det skall man inte vara så säker på. Men hoppas måste man.

Så hade vi en ordentlig storm med snöyra för en vecka sedan, då höll man sig gärna inomhus och eldade för fullt.

Hade kokat köttfärssoppa innan stormen så vi behövde inte svälta mellan strömavbrotten.

Fåglar, rådjur behöver inte vara hungriga hos mej. Nu har ekorren vågat sig fram till fågelbordet. Nu har jag satt ner en skål med nötter till honom på altanen lite gömd så inte stora fåglar skall hitta det. Ekorren hade hittat dit, så nu har jag ännu en ny matgäst.

Annars sitter vi och drömmer att våren skall komma och vi får packa husbilen och ge oss ut på en resa. Bara jag nu håller mej frisk denna vår så är planerna lite storslagna...

Ungefär så här ser resrutten ut. Planerna är att ta sig ner i Italien och åka färja över till Albanien och sväng resan hemåt därifrån. Vi tänkte ta en snabb färja från Ystad på ca 2 timmar till Saschnitz och sedan ta oss hem upp till Tallin och Helsingfors. Det kommer att bli en ordentlig runda.

Så det är bara att hoppas att vi får vara friska och resten av Europa också...

 

Vad kan jag ha att skriva om nu?

 

Nu händer det inte så mycket och vi håller oss hemma när omikromen härjar runt på Åland. Blev en riktig fruktansvärd smitta efter julen. När många skolungdomar kom från utlandet och ville träffa sina kompisar på Arken på juldagen. 171 var det mesta på en dag, sedan har det dalat ner efter det, idag 'bara' 84 smittade idag. Så alla dom som umgåtts har ju satts i karantän. Många blev det!

Tur att vi har våra tre sprutor, kanske det skyddar lite...

Annars blir det mest bak och matlagning här hemma, Glashalt ute så jag har mest hållit mig hemma.

Kokade goda musslor. Kommer inte Frankrike/Belgien till mej får jag fixa smakerna själv.

Ville vildkatt har blivit en innekatt, han går knappt ut mera, bara en liten stund nån gång. Sandlådan får jag städa ur alla dagar numer. Tar jag i mobilen eller stickningen då kommer han och krafsar på mej, se mej, rör vid mej. Ibland är det lite för mycket, står nog ut med han ändå för han är ju så söt.

Så eldar vi mycket, vartefter en häck blir tom fyller vi upp den, vi har en vedhög som väntar som inte fick rum i våra 40 häckar.

I vinter räknar vi med att ha den under tak.

Så är vi noga med att märka upp dem så dom eldas upp i rätt ordning. Den häcken vi eldade upp sist var fylld 2017 så 4 år gammal ved eldar vi på som är torrt som fnöske.

Så har jag fått mitt fotoalbum klart och hemskickat över året som gått. Kan vara bra att ha dokumenterat vad man gjort under året. När man blir gammal och glömsk.

Många och stora bilder måste det ju vara av Moniz. Som nu börjar repa på sig. Vänster ben börjar hon kunna stödja på men höger ben och fot fladdrar på ännu. Kissa och bajsa kan hon numer tack o lov. Symbolen för Guillier Barres syndrom är en sköldpadda, så tid och tålamod måste man ha...

Det blåser mycket idag men ljuset har börjat komma tillbaka, så snart har vi våren här, då får vi börja planera för husbilen vart den skall vända fronten mot. Planeringen brukar vara det roligaste av allt...

Grått Nytt Hår till Er!

 

Så var 2021 till ändå och det var inte alltid så roligt under året som gått. Hela vintern hade jag ont i min höft när jag skulle röra på mej. Så blev man opererad i juni och återhämtningen gick enligt planerna. Kunde släppa kryckan i september.

Men! så var man till Portugal och gick för mycket, i synnerhet på dom jäkla stora flygterminalerna som är kilometer långa. Så det blev överansträngning av en muskel som skall hålla mej upprätt. Så då åkte kryckan fram igen. Skulle måsta börja cykla på motionscykel enligt ortopeden så skulle jag nog bli bra på två månader. Cyklat har jag gjort och de känns att jag är på bättringsvägen, fast inte kan jag gå så mycket eller långt utan kryckan. Men det är bara att cykla på...

Nyårsafton kom mitt äldsta barnbarn Casandra hem men sin sambo Patrik från Sverige, Vi eldade upp i gäststugan till dem och så bjöd jag på nyårssupe' som först bestod av en...

klassisk Skagen toppad med egen fångad sikrom, som gästerna älskade...

Till varmrätt blev det egenfångad gös på planka med pepparrotssås. Den blev helt okay den med. Men när jag efter en kortspelsrunda ville ta fram efterrätten, så ville dom ha mera Toast Skagen, dom såg att det blev kvar, så vips va den byttan slut. Till slut bar jag också fram efterrätten...

En snabb  keylime paj, som jag var för ivrig på men då var dom så mätta på skagenröran så dom orkade knappt med efterrätten.

Efter det tog vi oss till stan och tittade på århundradets fyrverkeri som sköts upp från en pråm ute på Slemmern. Aldrig har jag sett så många bilar körandes till stan, det var som värsta Stockholmstrafiken i rusningstid. Hoppas att några djur fick det lite mer drägligt ute på landet när folk tittade på istället för att skjuta raketer hemma.

Så god fortsättning på Er!