Hej på Er!

 

Om det finns någon kvar...

Nu är vi hemkomna från vår södernresa och den gick väl någorlunda bra. Det började inte så bra, för när vi skulle ta vår första förmiddags promenad så kom jag inte långt innan jag snavade på en trottoarsten som stack upp. Pang, så låg jag med sönderslagen läpp, skrubbsår på hakan och kinden, det small till i käken men efter nån timme så kändes den bra.

Här flyr man ishalkan och så det första man gör där nere är att rasa omkull. Nåja, efter det så släppte inte Lennart min hand när vi var ute och gick.

Vi hittade till strandpromenadvägen som var så jämn och fin, första gången trodde jag aldrig den skulle ta slut, måste stanna och vila flera gånger, fast sista promenaden där gick i ett huj. Det kändes bra, nu hade jag fått lite ordning på flåset.

Vi bodde i en fin lägenhet på den lugna sidan om huset, med egen gräsmatta och bra uteplats med lagom skugga och när solen kom gick jag in...

En dag tog vi bussen till Puerto Mogan, det var ett äventyr bara den, fullt med folk och full fart. Där var det väl inte så mycket att se, vackert och litet. Så vi promenerade runt och lunchade innan vi tog bussen hem igen. en dryg timme tog den och det gick lugnare på hemvägen.

Här en bild från Mogan. Berg runt om och en playa i mitten där dom soldyrkande låg och pressade.

Det blev mest foton av kaktusar...

av Lennart...

och matbilder...

Nu sitter man hemma igen och tittar ut på den hala vägen som jag inte vågar mej ut på än...