Mina bokstavssjukdomar...

Alla människor lider tydligen av nån bokstavs sjukdom nu för tiden!

Många måste gå och få läkare och psykologer att luska ut vilka dom har. Fast livet har gett mej instinkt av vad det är jag lider av.

Den första och svåraste är EMOTOFOBI!
Det är så att jag har svårt för att spy, eller rättare sagt jag kan det inte. När jag blir magsjuk och får kväljningar sluter det oftast att jag ligger avsimmad på golvet och inget av det sjuka har kommit upp.
Det har jag lidit av så länge jag kan minnas. Skräcken när man blev illamående kommer jag aldrig ifrån.
Men nu har jag alltid läkare att skriva ut suppar mot illamående och dom hjälper. Fast bara att skicka in receptet och få det förnyat är svårt, för det vill dom inte fören jag förklarat att jag har dom mest hemma som säkerhet. Vanligtvis blir dom för gamla för jag kanske tar 'typ' 2 i året.
I morse vaknade jag av att jag drömde att jag höll på att kvälja och när jag vaknade till så då blev det en rask tur efter suppen. Som hjälpte mej!

Har också läst att det är mest kvinnor som lider av det. Karlar har nog lättare, för dom kan ju både rapa och skita högt. Jag kan ju inte ens få ur mej en rap.

Den andra och lindrigaste är DYSKALKYLI!
Det motsvarar bokstävernas dyslexi. För det här med siffror det kan jag inte. Har haft svårt att lära mig årtal bara att ta ett exempel, när någon frågade mej hur gammal min mamma var? Svarade jag, det vet jag inte men hon är född på 1400 talet. När hon egentligen var född 1914.
Så kunde jag blanda med alla årtal i historien när man skulle skriva i proven när vissa gamla kungar dog, det gick bra för mej att skriva 1900 tal då.
Matematiken i skolan klarade jag bara med ett nödrop, för att lärarna ville bli av med mej.
Nu har jag tur att jag har Lennart som har ordentlig koll på siffrorna åt mej.

Får jag leva ännu ett tag kanske jag kommer på nåt ny bokstavssjukdom till...