Måste bara resignera och inse att jag kan inte hoppa fram på kryckorna denna gång. För måste man hålla ena foten i luften kan man inte säga att det är att GÅ på kryckor. Min friska fot klamrar sig fast vid golvet som det skulle vara sugproppar under den när jag skall försöka mej på ett hopp.
Så nu var Lennart in till hjälmedelscentralen och hämtade hem en rullstol till mej!
Vilken frihet det blev, nu kan jag ta mej fram för egen maskin och så kan jag ställa mej upp på ett ben och rusta på lite en stund.
Nu har jag bestämt mej att den sitter jag i tills jag får bort stygnen om två veckor.
Vill inte riskera att stödja på foten i misstag och förstöra några klamrar som han satte i foten. Sedan kanske jag kan få börja stödja lite på foten och då kommer jag att kunna använda kryckorna.
Det gick ju bra för tre år sedan att gå med dem. För då var dom ett stöd och man kunde ta steg framåt och stödja lite på benet som jag bytte knäled på.
Nu försöker jag också att klara mej utan värkmedicin så länge som möjligt. Det går bättre o bättre, det hugger inte längre till i foten så den läks väl i sakta mak där innanför gipset. Snart skall jag rulla mej bort där jag har stickorna och hämta en lång sådan för det börjar klia på benet innanför gipset. Är för tusan gipsad ända upp till knäet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar