Häromdagen var jag inne på en av stans bättre restauranter. Jag noterade att servitören hade en sked i bröstfickan, första gången jag sett något liknande. Jag tittade runt i salen och noterade att alla i personalen, från hovmästaren och nedåt gick omkring med en sked i fickan. "Besynnerligt", tänkte jag.
När servitören kom med soppan råkade han tappa skeden som låg på assietten, han placerade soppan på bordet och tog ut skeden från bröstfickan och placerade den bredvid soppan. Jag vände mig mot honom och frågade; "Är det anledningen till att alla i personalen har en sked i bröstfickan?".
"Vi har haft en stor konsultfirma som har gått igenom våra rutiner. De upptäckte att skeden var det bestick som tappades som mest, 69 % av alla tappade bestick är en sked. Genom att ha med en i bröstfickan behöver vi inte gå ut i köket och hämta en ny. Visade sig att vi sparade 40 arbetstimmar i veckan på det, så en i personalen har fått gå", svarade han.
"På min ära", tänkte jag. Spara in en arbetskraft bara genom att stoppa en sked i bröstfickan. Under måltiden började jag lägga märke till att den manliga delen av personalen hade ett snöre som hängde ut från gylfen. Jag kallade över servitören och frågade om det fanns någon anledning till att alla hade ett snöre hängande.
"Samma konsultfirma kom fram till att vi kunde spara in en och en halv arbetskraft genom att spänna fast ett snöre i Peter Nicklas så att det gick att få ut den snabbt vid toalettbesök och spara tid genom att slippa tvätta händerna efteråt", svarade han.
"Men hur stoppar ni tillbaka den då?", undrade jag.
Han lutade sig ner mot mig, "Jag vet inte hur de andra gör, men själv använder jag skeden".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar