lördag 17 augusti 2019

Nu hade jag lite tur...


Nu är vi hemkomna från en trevlig kusinträff. 

Då tänkte Lennart på måndag morgon att nu skall det ringas till operationskordinatorn och kolla var jag är i kön. Men hon sade att det kan ta upp till fyra månader innan op, har jag mycket värk så finns Hälsocentralen att gå till och få hjälp.

Men hon hade måst kolla min sjukjournal för på torsdag morgon ringde hon och sade att det finns ett återbud den 4 september om jag ville ha det. Om jag ville! Ja tack sade jag, eftersom jag inte får äta några starkare värktabletter för min mage så har jag så ont. Jag såg det sade hon och därför ringer jag.   
Vilken tur att Lennart ringde och nojsade annars hade jag fått vänta länge än...
 Så snart ligger jag under skalpellen. Men det måste göras.



 Men som ett under har min ljumske blivit mycket bättre denna vecka, undrar om det beror på att vi tar detta varje morgon. en tesked av varje, gurkmeja och nyponpulver som Lennarts bror hade fixat  i kilopåsar åt oss. Eller annars kanske den tänkte bli bra ändå, men nu kan jag svänga mig i sängen igen utan att stöna av smärta. Även gå lite bättre.



Ville var lycklig när vi kom hem och har varit mer än vanligt inne med oss. Satte ett fästingmedel i nacken på honom innan vi for och det har hjälpt honom mycket märker jag. Dom fästingar som biter sig fast dör och torkar bort.



Fast nu har jag fått den här seriefiguren Neo hem till mej på fredagen. Undrade lite hur sur Ville blir, men igår stod dom och tittade på varandra när Ville tänkte sig in och fick syn på Neo. Hunden stod blixtstilla och bara tittade lugnt på katten. Han är ju van vid kattor och jagar dom inte.
Så inatt fick han sova bakom ett galler i sovrummet och det tog bara några sekunder efter jag lagt mig så kom Ville upp i sängen och sov där hela natten.
Så det verkar som dom skulle kunna komma överens. Det är väl så att Ville undrar vad det är för slags djur, hund, katt eller en liten apa? Han är ju av rasen Affenpinscher (aphund)

Inga kommentarer: