att komma in i sjömansänkans fasoner.
Riktigt skönt att få göra lite mer som man vill. Fast nu måste jag fixa mitt eget morgonmål. Tidigare har allt varit klart till och med smörgåsarna klart bredda.
Så har jag nog blivit lite bortskämd efter operationen när jag inte kunde göra så mycket. Nu känns det bra att få ta tag i saker själv. Bara det att börja köra bil igen och så CYKLA!
Några längre sträckor har jag inte vågat mej på än, för det är lite klumpigt att trampa med gips på foten. Så känner man verkligen att konditionen är borta, så nu skall jag försöka sakta men säkert få den tillbaka. Så skall jag inte vålda med foten för det här är ju sista chansen att få den bra.
Tycker lite synd om mannen som inte får vara ute och njuta av den här årstiden utan måste sitta på bryggan i hela två veckor och vandra mellan mässen, hytten och bryggan.
Jag har fullt upp med att kolla vilken brådska alla fåglar har. Så har mitt svanpar lagt sina ägg och honan ligger på boet. Men det finns ett svanpar till och revirgränsen går precis vid vår brygga.
Där håller hanarna på att snurra på och fjädra upp sig och ingen av dom får gå över gränsen
Här är dom båda herrarna i viken.
Dom ser för roliga ut när dom lägger huvudet långt bak så det sticker upp mellan vingarna. Båda har precis samma rörelsemönster. I fjol blev det 6 ungar för mitt par, spännande sen i juni och se vad det blir i år.
Så mycket mer spännande har det inte hänt här just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar