tisdag 17 mars 2015

I dag var det Kassimirremirremurrs tur...


Att sova en stund!



Frågade honom i morse om han tyckte om att få bli rakad idag?  Njauuu var svaret som jag tog som ett kanske. Det är 1,5 år sedan senast och nu börjar det tova sig fast jag har försökt klippa bort efterhand. Men är det nån tova som luggar då får jag en riktig snyting, kattklor och bett skall man akta sig för. Så vi packade in honom i buren och lämnade honom där klockan tio. Klockan två fick vi hämta honom igen. Och blev 111 euro fattigare, dom kan ta betalt. En diskussion på nätet idag så hade en betalat 600 kronor för samma jobb. Men jag visste vad jag gav mej in på...


När vi kom hem var han duktigt vinglig och mådde inte alls bra. Sökte upp solstrålarna som kom genom fönstret så han blev nog lite frusen. Tycker själv han är jäkligt mager, men han har ju fri tillgång till mat.


Inte sjukare än att han försökte äta. Men vad skinnet hänger på honom. Talar om för honom att han är så vacker men då ljuger jag nog lite. Vet att om två månader då är han söt som ett litet lamm.
Han är ju ingen knäkatt! Ibland tar jag upp honom och man märker att han pinar sig kvar för att göra mig nöjd. Idag tog det tre timmar efter hemkomst så hoppade han upp i famnen och lade sig där. Så nu har jag en famnkatt ett tag framöver.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Ibland säger man att vi får djuren vi förtjänar eller att djuret kommit till dig för en orsak. Vad tänker du om det? Pia

Anonym sa...

Det kan jag hålla med dej om. För min katt fick det bra med mej fast han kan vara lite ilsk av sig. Du skulle ha sett han idag, när jag har varit sängliggande av flunsan. Han har legat hela dagen tätt intill mej, det skulle han aldrig gjort om han hade pälsen kvar. Han är nog lite frusen och så nöjd ser man på honom, att han kan slicka sig på kroppen nu...