Hopp om bättring...

I onsdags kändes foten bättre än vad den gjort på ett år!
Kniven som suttit där och skurit till har lämnat foten och kvar finns en ganska hanterbar ömhet.

Så idag tänkte jag att jag skulle prova på en skogspromenad och testa hur det kändes. Det gick så bra såå...

Det var bara Sigge som höll på gick vilse bland alla ormbunkar. För inte hör han så bra när jag lockar på han och inte är synen så bra där nere under bladen. Han kunde bara navigera efter nosen och då ville han ta en egen väg så jag måste koppla han så han skulle komma med mej.

Tänk, några små kantareller hittade jag också.
Det är mycket torrt i skogen det skulle behöva komma några kraftiga regn och blöta upp svampmarkerna nu.
Synd att jag inte satte på min Runkeeper så jag hade fått reda på hur långt jag gick.

Idag blir det ingen cykeltur för nu måste foten få vila och jag skall läsa ut min bok och försöka njuta av att inget göra...