Det blev inte så fantastiskt som jag trodde!

Kom in till läkaren till slut med 40 minuters fördröjning. Han verkade inte så snabb av sig och inte blev jag så mycket klokare heller. Men det är inte att begära heller.

Jag får börja gå försiktigt utan stövel inomhus, skall jag promenera ute så skall stöveln vara på. Att man inte går och bryter till foten.
Nu känns det i hela kroppen att jag försökt gå på min fot. Den är svag öm o stel! Jag stapplar runt som jag skulle gå på tunn nattis, och så behöver jag kryckan som stöd. Det lär skall ta tre månader att bli bra efter en sån här operation.
Så nu är det försiktighet i tre veckor framåt och så skall foten stärkas också.

Har man inte gått på den på två månader så tar det sin tid att få musklerna att fungera igen.

 Begärde att få röntgenbilden utskriven till mej så nu får ni se min fot som den såg ut inuti den 30 april. Med två mälor i den.

När jag ändå är på gång och visar min insida så får ni se mitt knä också både från sidan till höger och rakt framifrån är till vänster.

Det tjuter bra om mig när jag passerar flygkontrollerna och man blir ju alltid muddrad...