att den där ryska snökanonen inte är riktad på Åland. Hörde just på radion att den börjar närma sig Stockholmsområdet.
Just nu så börjar solen titta fram över grantopparna.
Men, men mörka moln syns i öster. Visst är det vackert med snö men vi har ett alldeles tillräckligt snötäcke på marken just nu.
Idag skall jag ha en riktig skön innedag med sprak i köksspisen och så har jag två skidstafetter att se fram emot i soffan med sticksömmen och lite wordfeudande.
Till kvällen gäller det sedan att bylsa på sig massor med kläder för då är det dags för ridlektionen. Inne i ridhuset brukar det vara kallare än ute så man kan bereda sig på minus 15 grader där.
Då kommer jag att tänka på när jag ringde Tove och frågade om hon kunde lära en 47 årig överviktig kvinna att förverkliga en dröm hon hade, nämlingen att lära sig rida!
Jo, jag fick komma och det var den 4 januari 1996 som jag äntrade islandshästen GLÖD och då var det minus 17 grader!!!
Så blev det att hon ledde runt mej på hästen några gånger och så sprang hon så jag skulle få känna på trav, men då fick hon ropa till mej flera gånger -Inger andas, för hon såg att jag blev bara rödare och rödare i ansiktet för jag glömde helt bort att andas...
Efter några gånger på hästryggen så började jag ta med Casandra då var hon 7 år och vi hade så roligt på lektionerna men i ett huj hade hon kommit mycket längre än mej. Så då bestämde jag mej att nu skall jag lära mej grunderna för att sedan i mitt nästa liv börja rida så tidigt som möjligt och då bli en bra ryttare, det kan ju hända att jag är en man då. Man vet aldrig ;-))
Men nu på med halaren och gå med Sigge och hämta posten, han måste rastas om det än är svinkallt ute, och tur är väl det. Kattorna dom hoppar gärna i lådan nu istället för att gå ut.
1 kommentar:
Ja ida skulle inte jag vilja rida.Ska ut i morron och inte lär de bli varmare för de/Carita
Skicka en kommentar