I dag är det väder jävla kapten, som en sjöman sade en gång...

 

Nu har man gladeligen hållit sig inne och gjort knappt någonting. Jo lite, eldat i köksspisen men tusan vad det rykte in ibland när det kom vindpustar ner genom skorstenen, då slocknade lågorna och det började röka in. Upp med ytterdörren så det blir drag i huset då hålls elden igång. 

Har varit med om det förut. Är ju så när det blåser så vill man elda och då får man kämpa på tills skorstenen är ordentligt uppvärmd och elden har tagit sig ordentligt.

 Nu tog jag ett foto på morgonen av båthuset med vattenståndet som då var ca 70+

Dom hotade att det skulle stiga ordentligt under dagen, men inte vet jag. 

 Det här tog jag halv sex innan det skulle bli mörkt, då sades det att det var 80+. Men skall stiga under natten. Vi får väl se hur det ser ut i morgon. Kanske vi har vatten upp till köksdörren...

Min fågelgran blev riktigt ledsen och nertryckt idag.

Mycket till utsikt hade men inte i köksfönstret, öppna dörren blev svårt stora drivor med massor av snö. Så i morgon har nog mannen ett drygt jobb att skotta fram oss,

Nu har dom inte haft nån Corona upplysning senaste veckan hur många som är smittade. Den kom idag, dom skall bara rapportera en gång i veckan härefter. Sista veckan 932!!! smittade, över 100 per dag och säkert ett stort mörkertal.

Snart har väl dom flesta på Åland haft det men inte Lennart och jag ännu...

Skogsskövling!

 

Kan man nog kalla det här. Nu bor vi i ett öppet landskap.

På denna bild skymtar ni grannens gula hus.

Här ser ni att alla träd är borta huset skymtar i fjärran. Uppe på höjden lämnade dom några kvar, men misstänker att dom faller i nästa storm. Oberoende på vindriktning.

Så är denna monstergran borta som jag sett hela mitt långa liv.

Elandelslaget måste komma dit och ta ner den för skogsmaskinen kunde inte greppa stammen och så gick elledningarna rätt igenom granen. Skogsmannen sade att den var nog ca 100 år och helt frisk. Jag tippar nog på att den är minst 150 år, lite äldre än mej.

Från vårt hus sett hade vi här en riktigt orediger aldunge, där rådjuren ofta sprang in och tog skydd.

Nu är nästan allt nere bara våra alar och en spretig sälg finns kvar. Nu har skogsmaskinen varit och lyft bort stockarna. I morgon skall jag kolla hur sönderkört det är. Han har hållit på hela dagen fram och tillbaka så det lär knappast se bra ut. Men om några år har väl det kommit upp nya alar och annat sly.

Nu är det OS och vi följer med mest skidåkningen, har inte ro att sitta hela dagarna framför tvn. Bra att dom sänds på morgonen så har man fritt för 'hopp och lek' på dagarna.

Här får ni foto av en som gärna håller oss sällskap.

Det fodras mycket vitaminer att man orkar skida i soffan.

I dag Moniz...

 Nu får det här inlägget handla om Moniz. Finns inte så mycket annat, snö har vi och just nu minus 10 grader men snart blir det milt igen.

Här fick smaka på sin första kokosboll. Men det var en mystisk sak och på tok för söt, så den ratade hon men åt upp en hel bulle av mina hembakade. Det tar jag som gott betyg.

Böcker gillar hon. hoppas det håller i sig. Går gör hon inte ännu men fötterna börjar rikta sig mot rätt håll och hon kan gå om man håller i henne. Men musklerna har inte kommit tillbaka ordentligt än. Men kryper gör hon med en fart som påminner om Usama Bolt, eller vad han nu hette?

 Mycket sjukhusbesök sker ännu, blodprov häromdan för att se om hon producerar eget kortison. det gjorde hon. i morgon är det ultraljud på urinblåsan och så besök hos fysioterapin, men så glad att man vet att hon kommer att repa sig. Den här sjukdomen Guilliers Barres syndrom har en sköldpadda som synonym, det går sakta fram så det är tålamod som gäller.

 Så en sista bild som Petra gammelmoster tagit.

Älskar denna bild när hon har håret borta så man ser hela henne...